Skilsmässor i Randersmark

Denna text skrevs inför minilajvet Adalmerkis hemkomst.

Att ett par skiljer sig är inte särskilt vanligt. Det anses dock viktigt att möjligheten finns eftersom det gifta paret fungerar som en enhet och samsyn dem emellan därför är nödvändigt. Ett gift par som inte kommer överens kan inte föra släktens talan på tinget och kan därför vara till besvär för många i familjen. Däremot är det naturligtvis negativt för båda parter att ha ingått ett äktenskap men misslyckats med att fullfölja det.

För att en skilsmässa ska vara giltig krävs följande:

  • sex vittnen, varav minst en närstående släkting vardera till make och maka.
  • en förväntat neutral förrättare med förtroende
  • att båda parter i tur och ordning får förklara sin ståndpunkt
  • att deras respektive närmaste får ge sin syn på saken
  • att samtliga närvarande ges möjlighet att uttala sig

Helst ser man att paret är överens om att gå skilda vägar. Kan man inte nå enighet är det förrättarens uppgift att noggrant väga samman allt som framkommit och avgöra om paret kan fungera tillsammans eller inte. Som släkting har man alltså inte någon formell "röst", men man har stor möjlighet att påverka beslutet. Genom att fungera som vittne godkänner man förrättarens beslutsrätt. Det är således mycket viktigt att förrättaren är en högt aktad person med gott omdöme.

Skilsmässoritualen är varje familjs och varje persons chans att yttra sig. Den som väljer att inte tala vid detta tillfälle förväntas även i framtiden avhålla sig från synpunkter på skilsmässan.

Om skilsmässan går igenom är det brukligt att maken återlämnar sin klanhalsduk till hustrun och att hans familj ger honom en istället. Naturligtvis är detta huvudsakligen relevant när paret är födda i olika klaner, men man kan ändå förvänta sig en sådan ritual för att befästa beslutet. Detta innebär inte med nödvändighet några andra åtaganden från makens familjs sida, bara att hans nya tillhörighet bekräftas.