Noedren

Denna text är hämtad ur Vägen till Erborigien.

Att Noedrens vapensköld är en kärve är ingen tillfällighet. Här i norra Aralantha, mellan Björkskogen och Jarneskogen ligger några av Erborigiens bördigaste trakter. Befolkningen är gästfri och godmodig, och kan kanske liknas vid ölfryntliga bayrare. Samtidigt ligger Naronien helt nära och Noedren har aldrig varit sent till att ställa upp till försvar av riket, Nardraum och Nars ätt. Noedren är en nyckel för den Aralanthiska kronan, både när det gäller skattkistan och försvaret.

Beskrivning

Tre floder rinner norrut från Jarneskogen. De bildar varsin bördig dalgång som utgör jarladömet Noedrens kärnland. Vid varje flod ligger en stad, Noedren, Laumarn och Lindal, och kring dessa breder de viktigaste friherredömena ut sig. När man tänker på Noedren är det oftast denna trakt man tänker på.

Jarladömet är dock större än så: i norr finns Björkskogen med friherredömet Myrkvid, i väster i det mindre bördiga hedlandet ligger Tarnam och i öster Öska som löper upp mot Daga. Något som dessutom ofta glöms är att en full tredjedel av Noedren ligger sydväst om Jarneskogen och den höglandsrygg som sträcker sig från Odels kullar till Dagas berg. Denna trakt, som ibland kallats ”Rumpnoedren” är bördig, men vetter mot Aahren och dess modefixerade köpmanskultur.

Mot sydöst utgör Jarneskogens höglandsrygg med sina många raviner och vindlande stigar ett effektivt hinder för utbyte och handel. Istället är skogen en tillflyktsort för både människor och knytt som inte känner sig hemma i slättlandets klara solljus. Bland dem som dragit nytta av det var jarl Simon, arvtagaren till jarlatiteln som hastigt tvingades leda motståndet sedan hans fader Vidukinn Marke Hammarvall mördats i samband med Mornams kupp. Noedrens folk försökte bjuda kuppmakarna motstånd, men efter blott ett halvår tvingades jarl Simon och hans handfull trogna söka skogens skydd och fortsätta sin kamp därifrån. Bortsett från denna korta våldsamma inledning av inbördeskriget utsattes noedrenborna för mycket lite av de plågor som drabbade andra landsändar. Jarladömet var under Mornams tid styckat i fyra delar under Odels, Aahren, Åtuna och den ökände friherren av Öska. Denne åldrade herre hyste personligt agg mot jarlen av Noedren sedan han anklagat jarlen för att ha förlustat sig med hans dotter.

Efter Mornams fall administrerade förmyndarrådet jarladömet till dess att Vidukinns yngsta dotter Linn oväntat kom till rätta och kunde installeras som jarl i Noedren. Hon har tagit en rättmätig plats bland Aralanthas främsta jarlar och har återupprättat jarladömet som en enad och inflytelserik makt i riket.

Denna starka ställning kan väl komma till pass. Noedren har med sitt läge vid gränsen mot Naronien alltid varit del av Aralanthas första försvarslinje, något som åter blivit aktuellt att planera för sedan Kei börjat förändra Naronien. Nu kommer gamla traditioner av rusttjänst och vaksamhet åter att komma till pass. Detta krigiska arv har dock inte påverkat noedrenbon på samma sätt som exempelvis Odels och Noldria. Istället är noedrenbon i grunden en ganska förnöjsam person som inte ältar oförrätter i evighet eller missunnar sina grannar livets goda. Hon tycker om god mat och dryck och lever för stunden, brukar sin jord och är stolt över sin härkomst och sina prestationer.

Bland folkliga högtider kan särskilt Noedrens höstmarknad, som hålls under första veckan i lövbrand varje år nämnas. Fredagen innan marknaden börjar kallas försoningens dag och är enligt jarladömets lag den enda dag på året då gifta par får skiljas. Vårdagjämningen firas särskilt stort i Laumarn med stort fokus på bröd som bakas och äts under stora festligheter.

Ett stort antal lokala högtider förekommer, främst för att fira skörden eller årets första mjöd, eller för att utse traktens godaste öl, bröd eller blåbärspaj. Noedrenbon missar sällan en chans att fira och de flesta händelser anses minnesvärda.

Städer

Det finns ingen stad som är vackrare än Noedren i solnedgång, då stadens alla koppartak glänser i kapp med solljuset. Ja, så säger i alla fall borgarna själva, och det är en syn som kan imponera även på en aahrenbo. I staden bor cirka 35 000 invånare och den utmärkande näringen är bearbetningen av koppar som kommer från de rika fyndigheter som ligger i stadens närhet. Bebyggelsen i staden består mest av stenhus där påfallande många har koppartak. Det sägs till och med att fler hus i Noedren har koppartak än i alla andra städer i Aralantha tillsammans. Handeln är mycket stark även på andra områden och detta har gjort att staden Noedren blomstrar. Kring staden är hästaveln betydande och försörjer jarladömet med arbets- och stridshästar. Noedren skyddas av starka stenmurar och torn.

Laumarn är den näst största staden med drygt 15 000 invånare och skyddas av en stenförstärkt jordvall, palissad och en mängd större torn. Större delen av bebyggelsen utgörs av trähus, men även enstaka stenbyggnader finns. Staden är rik och välmående främst tack vare de bördiga markerna som möjliggör en framgångsrik jordbruksnäring.

Lindal utmärker sig bland jarladömets städer genom att en stor del av husen är byggda av sten och torv. Invånarna försörjer sig i väldigt stor utsträckning på linproduktion och de skyddas av den jordvall som omger staden och dess 5 000 invånare.

Jarne är en av de mindre städerna i Noedren med endast 3 500 invånare. Bebyggelsen i staden är tämligen enkel och består nästan enbart av låga trähus och staden har inga fasta försvarsverk. Utanför Jarne finns däremot en av Aralanthas starkast befästa borgar, som byggts av jarl Meiron av Odels under den period då han härskade över Jarne. Borgen kontrollerar den viktiga handelsleden mellan Aahren och Noedren.

Brethlavi är en underlig plats i Björkskogens hjärta. Att kalla den för en stad är lite missvisande – här bor omkring 3000 personer utspridda i stugor och kojor där kärnan är en marknadsplats med träbodar. En del av kojorna i Brethlavi är byggda uppe i väldiga björkkronor. Trakten styrs av ett råd med lärde av gammalt skrå som håller sig väl med växter och djur. En bit norr om Brethlavi ligger även Gyllene Hjortens värdshus.

Lambvi ligger vid Lambens strand och är en viktig handelsplats där handelsvaror omlastas. Trots att staden är liten, med endast 2 000 invånare, har dess betydelse ökat under den sista tiden på bekostnad av Tiria, som tidigare varit Aralanthas viktigaste handelsplats vid Lambesjön.

Övriga platser

Jarladömet upptas delvis av de mäktiga, djupa skogar som skiljer av Noedren från Naronien i norr och Aahren och Tuve i söder.

I norr breder den mystiska Björkskogen ut sig. Den är fylld av både rövare, vättar och zaardras, och ryktet säger att man även kan stöta på de underliga folkslaget myhrnam här. Den som vill resa genom skogen gör bäst i att hålla sig på landsvägen.

Bland Björkskogens rövarband är de som är samlade runt det legendomspunna Skalleberget vid Rakenälven särskilt kända. Bergklippan är formad som ett stentrolls huvud, och de som färdas längs floden lämnar tull för att inte drabbas av nedkastade stenar, spjut och pilar. Under åtminstone 300 år har varken Noedrens jarlar eller Tritis furstar fått bukt med bruket att ge tull till Skallebergets rövare.

I söder finns Jarneskogen, eller Järnskogen som den också kallas, där kolarmilorna är många. Drömsk som en kolare från Jarne är ett talesätt som är känt av många. Här finns också flera fyndigheter med järnmalm. Även här finns historier om märkliga ting och vildsinta rövare som gör vistelsen under trädens lövverk till en farlig upplevelse för ensamma resenärer, och man färdas inte långt utan eskort om man alls kan låta bli. Långt inne skogen sägs det att en del av jarl Simons kämpar och anhängare lever kvar trots att åratal har gått sedan inbördeskriget tagit slut. Skogen anses dock med rätta betydligt säkrare att färdas genom än Björkskogen. Däremot kan den svårtillgängliga terrängen vara ett minst lika stort hinder som vättar och rövare.

Friherredömen

* Myrkvid * Öska * Tarnam * Jarne * Hagavad * Sevaskog * Laumarn * Norra Ran * Södra Ran * Nordanudd * Österslätt * Ullerbo