Dagafolket

I Tuves jarladöme, på Dagabergets fjällika inre delar, lever ett folk som kallar sig själva för Mydwad [Mid-oad], eller Vidklyftebor, efter den stora klyfta som delar den enda farbara vägen upp. Ute i världen är de mer kända som Dagafolket eller Ulvhednarna.

De är ett enkelt folk som lever av vad naturen har att ge. Det finns tolv olika klaner som delar upp folket och i varje klan är alla likvärdiga utan några klass- eller statusskillnader. Varje medlem har sin speciella kunskap som bidrar till klanens överlevnad. För att kunna leda finns en hövding, för beskydd finns krigare, för att få mat och kläder finns jägare, samlare och herdar och för att få andligt stöd och råd finns en hassayin, en slags shaman. Sedan några år tillbaka leds de tolv klanerna av en storhövding. Detta har skapat fred bland klanerna och återställt mycket av den livsviktiga balansen på Daga.

Livet grundar sig på tillgången till djurens betesmarker. De flesta klaner har renar men det finns även andra djur som getter, små bergskor och får. Under vintern bosätter sig varje klan långt ned på bergets mer skyddade sidor i fasta boningshus. Under sommaren söker djuren sig upp på de stora och rika slätterna nedanför Dagatoppen.

Dräktskicket är mestadels skinn och päls med utsmyckningar i form av ett spretigt flät- och knutmönster, trä- och lerpärlor, fjädrar, fransar och stenar, samt detaljer från djurriket – horn, ben och klövar. Även metall i form av bjällror eller skallror används i ett respektfullt syfte att höras och synas så inte andarna tappar bort någon eller för att man inte ska skrämma andarna när man kommer.

Många och långa dagar i insnöade vinter- visten har lett till en rik utveckling av Vidklyftebornas hantverksskicklighet. Ett sätt att visa upp sin klans rikedom är att ståta med sitt hantverk, som kan vara allt från smidda yxor och dekorerade boningshus till snidade bruksföremål och broderier. Den handel som förs på berget är alltid någon form av byteshandel.

Religionen påminner i stora delar om asatron och snarlika gudar finns på Daga, med skillnaden att de bär andra namn. Gudarna anses dock vara så pass högt uppsatta att en vanlig människa inte kan närma sig dem. Det är till och med bara en smord hassayin som känner gudarnas namn. Istället vänder folket sig till andarna, som är själarna i allt som finns i naturen och gudarnas budbärare. Ondskan representeras av Lavaormen som hotar att förgöra världen om den inte hålls fjättrad i Dagabergets inre. Vidklyftebornas tro är accepterad av Nars kyrka och många goda kontakter har särskilt tillkommit med templet i Tuve.