Randersmark

Kultur

Randersmark är inspirerat av nordisk vikingatid, Sagan om ringens Rohan och det skotska klansamhället. Det är alltså ett traditionstyngt samhälle där ära och heder alltid sätts främst.

Vad det gäller rika köpmän, praktfulla kläder och stora städer kan Randersmark knappast mäta sig med det välmående Aralantha, men detta bekommer inte randersmarkaren. Hon värdesätter mod, styrka, rättrådighet och principfasthet snarare än rikedom och överdrivna extravaganser. Utlänningar uppfattar ofta randersmarkare som hetsiga, bråkiga och fanatiska, då de alltid har nära till handling och sätter heder framför kompromissvilja. Det randerska folket är också ett ryttarfolk, och såväl till vardags som i krig syns en randermarkare sällan utan sin häst.

De 103 klanerna strukturerar det randerska samhället. Klanlojaliteten är starkare än alla andra lojaliteter. Att bli klanlös är den största skam en randersmarkare kan tänkta sig, och att förolämpa en annan klan kan leda till långa fejder, för randersmarkaren glömmer sällan en oförrätt.

En egenhet hos det randerska samhållet är de skilda roller som män och kvinnor har. Det är kvinnor som äger, ärver och styr över gods och gård, medan männen förväntas finna ära i krigarkonsten, ryttarskicklighet och den obligatoriska härtjänstgöringen.

Ett viktigt drag i det randerska lynnet är det närmast patologiska hatet mot alla vättar, ett hat som ofta tar sig våldsamma uttryck.

Historia

När Arned flydde från Naronien för att bilda Aralantha stannade en hövding vid namn Rander kvar. Längst av alla vägrade han att ge sig, men till slut blev även han tvungen att ge sig av för att söka ny mark långt öster om det sönderfallande Naronien. Efter att ha jagats av vättar över vad som på grund av de många döda i flykten kom att kallas för Sorgens flod kom utvandrarna till det som skulle bli Randersmark. Efter ytterligare några dagars marsch stötte Rander sin lans i marken och förklarade att han inte ämnade fly mer. På den platsen grundades också den randerska huvudstaden Randersborg.

Utvandrarna spred sig snart över det vidsträckta slättlandskapet, där man tämjde de vildhästar man fann. Livet i det nya landet var allt annat än riskfritt och för att finna trygghet slöt man sig samman i små klaner, där man hjälpte de sina om de befann sig i nöd. Dessa klaner kom att cementeras till en permanent struktur i det randerska samhället.

Sedan dess har förvånansvärt lite hänt i det randerska samhället. Städer, tempel och handelsleder har visserligen grundats, men de randerska idealen har knappast rubbats. Kungamakten har växt mycket långsamt, och det är mest i de många krigen mot Ödesnaronien som kungen haft någon egentlig makt eller funktion. Randersmark förblir, trots den nuvarande kungen Vidars envetna försök, ett säreget och bakåtsträvande land.

Styre

Riket styrs av kung Vidar av Randersborgsklanen. Randersmarkaren är dock självständig till sin natur, och av både hävd och lag är kungens makt därmed begränsad - i fredstid är han mest en galjonsfigur som inte ens får ta upp skatt. I krigstid, däremot, leder han hären och även de mest bångstyriga klaner sluter upp bakom honom. Vidar har på senare tid försökt utöka sina befogenheter även i fredstid, men detta har mötts av kylig skepsis eller ren fientlighet från de konservativa klanerna.

Randersmark är uppdelat i fyra fjärdingar, och för varje fjärding finns en fjärdingsväktare, som bland annat ansvarar för den lokala härmönstringen. Till hjälp att styra riket har kungen också ett råd. Rådet består av kanslern som sköter rikets förvaltning, drotsparet som efterser lagarna, hovskattmästaren som ansvarar för rikets kassa, marsken som sköter försvaret och översteklanparet som håller ordning på klanerna, medlar och förhandlar.

Fjärdingar

Namn Invånarantal Städer
Lambefjärding 700 000 Havaport, Randersborg, Lärke, Nibble, Tuna
Erdfjärding 500 000 Erdahem, Aurvandar, Sharvi, Ihre
Utbyfjärding 300 000 Utby, Tandre, Zaarvi, Marnäs
Markrike 1 000 000 Markevi, Stocka, Slänte, Allven, Lyngre, Skvattve, Rhode

Hären

Den randerska hären består så gott som uteslutande av ryttare. När de själva får välja slagfält är de bland världens mest fruktade styrkor, men i kuperad terräng kommer de randerska ryttarna inte till sin rätt. När order om full mönstring går ut består den av ungefär 36 000 man, men i fredstid är den mycket mindre.

Den randerska hären är en viktig del av den randerska kulturen såväl som det randerska försvaret. Att kunna skicka välrustade pojkar till härmönstringen är ett viktigt sätt att uttrycka sin sociala status, och den yngling som misslyckas under sin härtjänstgöring har inte mycket att hämta i Randersmark.

Kyrka och tro

I Randersmark dyrkar man, precis som i alla goda riken, de tolv sanna asarna. Medan kyrkan i Naronien, Wenheim och Aralantha är enade under en gemensam överstepräst, har man i Randersmark som så ofta annars gått sin egen väg och har en egen överstepräst - blotaren i Lärke. Internationellt jämställs han snarare med andra blotare än med överstepräst Derion Dahl, och den randerska kyrkan är också både fattigare och svagare än kyrkan i de övriga länderna. Den randerska kyrkan erkänner, trots sin organisatoriska självständighet, Den Höges Kyrkas andliga överhöghet.

Överlag är kyrkan inte inblandad i landets politik, men i Lärke, där kung Vidar bekostat byggandet av ett stort tempel med tillhörande skola, visar kyrkan tydligt stöd för konungen, och generellt tar kyrkan hans parti.

Handel och näringar

Randersmarks handel är omfattande. De varor som är viktigast för försäljningen är, förutom kryddor, ädla stenar och fina tyger från områdena öster om Utbyfjärding, vin, skepp, kalksten, hästar, får, silver, tjära, råolja, smör och torkad fisk. Av de varor som Randersmark köper från andra länder märks främst det viktiga saltet, finare kläde, vapensmide, guld och vagnar.

Geografi

Randersmark domineras av vidsträckta slätter, på vilka vildhästarna en gång sprang fria. Det torra, vindpinade landskapet passar bättre till boskapshållning än till jordbruk. I söder, däremot, är marken bördigare och klimatet mildare.

Randersmark delas in i fyra fjärdingar, Erdfjärding med säte i Erdahem, Lambefjärding med säte i Havaport, Markrike med säte i Markevi och Utbyfjärding med säte i Utby.