Gudarna och Nar

Den här texten är hämtad ur Vägen till Erborigien.

Nar

Det var Nar som för mer än tusen år sedan var den första människan som fick kontakt med gudarna. Han kom efter det att lägga grunden för såväl den första kyrkan som den första staten, Naronien, och därmed bli en religiös och historisk person av yttersta vikt.

De första tre gudarna som Nar mötte var Frej, Oden och Tor. Än i dag har dessa tre en särställning som de tre främsta. Den fjärde guden var Freja. Efter att Nar lärde känna henne kom han att plantera ett offerträd och runt trädet växte ett tempel upp och runt templet sedan staden Borgevid. När templet stod klart hade även Frigg, Brage, Idun och Njord uppenbarat sig för Nar. Många år av fred rådde i Nars rike, under vilka även Balder och Höder uppenbarade sig. När sedan Nars rike och freden hotades av Nemral kom krigsguden Tyr till hjälp. För att skydda riket mot nya hot uppenbarade sig Heimdall, gudarnas väktare som även blev stortemplets väktare. Därmed kom Nar att under sin levnad lära känna tolv gudar. Han kom också att lära känna namnet på gudarnas fiende, Loke.

Under sin levnad nedtecknade Nar det gudarna ville att han skulle föra ut till folket i den bok som kom att kallas för Nars bok och som än idag utgör ett rättesnöre i religiösa frågor. Efter Nars död kom uppgiften att känna gudarna och att leda folket att delas. Därför kom Nars ätt att härska över världen och översteprästen att vara den främste i kontakten med gudarna. Sedan dess har människorna lärt känna många fler gudar och deras tjänare, men de tolv som Nar lärde känna har en särställning inom Nars kyrka.

De tolv gudarna

Frej – Fruktbarhetens herre

Frej är Njords son, Frejas bror och av vaners ätt. Frej har makten över det som växer, han ger solsken, regn och bördighet. Han vakar över sådd och skörd, liksom över kor, grisar, hästar och gårdens övriga djur.

Blot: Till Frej blotar bonden för sådd och skörd. Män i behov av kraft för sin manbarhet blotar även de till Frej.

Livsval: Frej är tillsammans med Tor den gud som de flesta människor har valt. Den som väljer Frej är oftast jordbrukande, strävsam och trägen till sinnet. Samtidigt är Frejs anhängare inte sällan livsnjutare som tar för sig av kärlek, goda drycker och god mat.

Efter döden: Frej tar emot på gården Alfheim som ligger vid havet inte långt från Noatun. I Alfheim finns många mjölkkor och här avlas svin. Skördarna är alltid goda och vädret är en bondes dröm.

Oden Den Höge, Allfadern

Oden är främst av gudar och hövding i Asgård. Oden är gift med Frigg och många av gudarna är barn till Oden. Oden är den visaste av gudar, han offrade sitt ena öga för att dricka ur Mimers brunn. Allfadern är en skrämmande gud eftersom ingen dödlig kan förstå sig på honom. Det är kanske inte konstigt då Oden vet allt som har hänt och kommer att hända. Han är också edsbäraren, och att bryta en ed svuren vid Oden är något av det värsta en människa kan göra.

Blot: Till Oden blotar härföraren för seger. Genom att Oden ser allt från Lidskjalf och har sina korpar Hugin och Munin till hjälp blotar man till Oden för kunskap och insikt. Oden är den stora runguden och att se framtid i runor och sejd är andra saker som man kan vända sig till Oden med.

Livsval: Den som väljer Oden är ofta en person som strävar efter makt, kunskap och inflytande. Det är vanligt att personer ur adeln och högre borgerskap väljer Oden.

Efter döden: Den som svurit sig åt Oden kommer till Gladsheim, Odens marker. De som inte varit stormän eller kämpar slår sig ned på hans marker, brukar jorden och tjänar honom på olika vis. De som gjort sig förtjänta tas emot av Brage vid Valhalls portar och festar tillsammans med valkyrior och gudar.

Tor – Folkets beskyddare

Tor är Odens äldsta son och har Jorden som sin mor. Tor är gudarnas främste kämpe och bekämpare av orättvisor. Tor är åskans och jordbrukets gud och bönderna och ”fritt folks” beskyddare. Tor är den gud som människorna älskar mest.

Blot: Till Tor blotar man för skydd och mot orätter och tillsammans med Frej för en god skörd. Tor är förtjust i mjöd och alla sorters njutning och när det festas brukar Tor hedras med skålar. Till Tor vänder man sig också för att få exceptionell styrka.

Livsval: Tor är tillsammans med Frej den gud som flest människor valt. De som väljer Tor vill kanske vara litet äventyrligare, ”friare” och mer utåtriktade i sitt livsnjutande än de som valt Frej.

Efter döden: De som inte brukat svärd slår sig ned på Tors marker i Trudvang (styrkans fält) och lever ett gott liv som jordbrukare. Kämparna kommer till borgen Bilskirner och blir Tors egen hird.

Freja – Sejdens härskarinna

Freja är dotter till Njord, syster till Frej och den främsta av vanadiserna. Hon är gudinna över kärlek, mänsklig fruktbarhet, sejd och krig. Freja förde sejden till Asgård och lärde Oden att sejda. Som krigsgudinna är hon kampens beskyddare, jämte Oden, Tor, Tyr och Heimdall är hon kämpens val av gud. Freja är den efter de tre stora som har flest präster vigda i sin tjänst.

Blot: Till Freja blotar de älskande för kärlek, eller för ett gott giftermål, och den havande modern blotar om en god födsel. Freja har även insikter i det fördolda genom sejden. Kämpen som Freja valt till sin blotar till henne för seger i striden, både som enskild kämpe och som härförare.

Livsval: Den som har Freja som sin gudinna är ofta en person med starka känslor och drivkrafter, helt enkelt passionerade personer. Sökande och självuppfordrande är andra ord som förknippas med hennes följeslagare. I alla samhällsklasser, i alla länder, är Freja ett ganska vanligt val.

Efter döden: Många är de kämpar som kommer till Folkvang (krigshärens fält), Frejas boning. Där bjuds det till fest i salen Sessrummer. Älskade som skilts åt i jordelivet kan återförenas där.

Frigg – Asgårds drottning

Frigg är syster till Njord och gift med Oden. Hon är gudinnan över barnen som föds, äktenskapets beskyddare och räddaren i nöden. Som drottning över asar står hon sin make nära i hans värv och görande. Många av krafterna, uppgifterna och insikterna delar hon med sin make. De som blotar till Oden brukar också blota till Frigg.

Blot: Till Frigg blotar man för det barn man ska få och att det ska må väl. Frigg beskyddar och bevarar äktenskap. Är någon i dödlig fara blotar man till Frigg eftersom det är hon som avgör vem Hlin, räddaren i nöden, ska rädda.

Livsval: Den som väljer Frigg är en person med integritet och stor omsorg för andra. Analyserande, planerande och trygghet är andra värdeord som kan associeras till Frigg. Många väljer Frigg senare i livet när man har eller är på väg att stadga sig, efter att ha haft en annan gud i ungdomen. Friggsbältet kallas ibland ett av tradition fredligt och konservativt område som sträcker sig från Feodras till Erdamaar där kulten av Frigg är stark, med många tempel helgade till henne. Även bland rika kvinnor i Randersmark har hon starkt stöd.

Efter döden: Fensalar (sjösalar) är Friggs boning i Gladsheim, den mark som är Odens. I Fensalars källare hjälper Friggs följeslagare bland annat till med att välja rätt barn till rätt moder.

Brage – Skaldernas främste

{{img:205|En wenheimsk bragespräst.|right|200px}}

Brage är son till Oden och jättinnan Gunnlöd, som vaktade skaldemjödet, och make till Idun. Från sina föräldrar fick Brage påbrået att vara skaldernas och viskonsternas gud. I Valhall är det Brage som möter de fallna kämparna i porten och bjuder dem in till fest.

Blot: Till Brage blotar man när man gör ”strenga heit”, ger ett löfte, ett Brageslöfte, om vad som skall utföras. Ofta är det modiga, för att inte säga dumdristiga, dåd som utlovas. Till Brage blotar man för inspiration till skaldandet, för att framförandet av uppträdande eller tal skall gå väl. Till Brage kan även den som misstänker att den sista stunden är nära blota, eftersom det ju är Brage som välkomnar den fallne till Valhall.

Livsval: De som väljer Brage är oftast de fria, som lever genom att dra från by till by och uppträda med sång, spel, lekar och skådespel. En Brageföljare är ofta en rastlös själ som lever för stunden om aftonen med fest, glam och musik.

Efter döden: Brage tar emot de fallna till Oden och Tyr vid Valhall. Hans egna följeslagare brukar bidra till festligheterna i Valhall. Annars tillbringar de som svurit sig till Brage tiden i den boning som Brage har med Idun intill Valhall.

Idun – Ungdomens beskyddare

Idun är gift med Brage. Hon är gudinnan över kunskaper, ungdomen, det långa och hälsosamma livet, läkekonster, men även för ungdomliga äventyr och kortvariga kärleksförbindelser. Idun vaktar och vårdar Asgårds heliga äpplen som växer i hennes boning. På varje födelsedag får gudarna ett äpple som håller dem evigt unga.

Blot: Till Idun blotar man för ett långt och friskt liv, samt för en god ålderdom. Idun vakar över kunskapen tillsammans med Oden och till henne kan man därför blota för att få njuta av kunskapen. Ett Idunlöfte är ett sätt att hedra kunskapen genom att lära sig den. Särskilt lärjungar vid skolorna i Aahren och Lärke håller Idun högt.

Livsval: Många håller Idun högt i sin ungdom för hennes mer äventyrliga sida. Livsnjutare, självmedvetna och individualister finner mycket tilltalande hos henne. Hon är särskilt populär bland det högre borgerskapets döttrar och söner i Aralanthas stora städer. De som håller kvar Idun eller väljer henne senare i livet är människor som söker efter kunskap eller ser sin livsgärning att vårda och bejaka ett hälsosamt liv.

Efter döden: Idun bor med Brage intill Valhall. I boningens trädgård växer äpplena som skänker gudarna ungdom. Iduns närmaste följeslagare hjälper henne med skötseln av trädgården.

Njord – Vindens och penningens herre

Njord är bror till Frigg, far till Frej och Freja, och gift med Skade. Han är gud över vindar och vatten, han kan lugna stormar och eldsvådor. Han skänker fiskelycka och lycka i handel och affärer. Njord är kanske den rikaste av gudar men även den generösaste. Han hålls högt av handelsmän och sjöfarare.

Blot: Sjöfarare blotar till Njord för goda vindar och ofarliga vågor. Köpmannen blotar till Njord för framgång i affärer och för goda förtjänster. En del av vinsten brukar köpmän ge tillbaka till Njord. Den som är rädd för bränder blotar till Njord för skydd.

Livsval: Njord är guden för resenären, för den som söker vinning på avlägsna platser. En Njordsdyrkare är ofta äventyrlig men sällan djärv. Runt Lamben med all dess handel är Njord självfallet populär.

Efter döden: Noatun ligger vid Njords älskade hav och i dess boning tar Njord emot.

Balder – Den mest berömvärde

Balder är son till Oden och Frigg. Han är rättvisans gud, hoppets gud och ädelmodets gud. Han är den fagraste av alla asar, vis och ömhjärtad. Balder är gift med Nanna och har med henne sonen Forsete som går i sin faders rättvisa fotspår. Före Ragnarök kommer Loke, som föraktar Balders ädla egenskaper, att lura Höder att döda Balder.

Blot: Till Balder blotar man för hopp, för rättvisa och för att det ädla ska segra.

Livsval: Mycket omtyckt men han är vald av få. Att följa Balder ställer stora krav på alla goda egenskaper. Den som väljer Balder har ofta en stark inre strävan att leva ett rättrådigt och riktigt liv.

Efter döden: Balder tar emot de sina med sin maka Nanna vid sin sida i Breidablick, den skinande borgen, med silvertak och guldpelare. Här finns ingen smuts; allt är rent, vackert och gott.

Höder – Offrens tröstare

Höder är son till Oden och broder med Balder vars öde han är för evigt bunden till. Höder är tröstaren i Valhall och eftersom han är blind har han blivit den störste lyssnaren av alla asar. Att vända sig till Höder när livet drabbat en med olyckor ger tröst. När någon av gudarna får dåliga bud är det ofta Höder som får framföra det.

Blot: Den som behöver tröst blotar till Höder. När livet är svårt och tungt ber man Höder om hjälp att bära bördan.

Livsval: Få väljer Höder i sin ungdom men om livet varit svårt kan det lätta hjärtat att vända sig till Höder. Människor som inte kan hantera sorg eller förluster är de som vanligtvis har Höder som sin gud. Inåtvända, tystlåtna och stillsamma är ord som brukar förknippas med följeslagarna.

Efter döden: De som Höder förbarmar sig över hamnar så långt bort i Asgård det går att resa, i hans hem Fjärrantun. Där delar man tunga, orättvisa bördor och sorger tills Ragnarök kommer.

Tyr – Den djärvaste av gudar

Tyr är son till Oden och Frigg. Han är gift men är övergiven av sin maka. Därför har han vigt sitt liv åt kamp, strid och bedrifter. Han är gud över tvekamper, över mod och offervillighet. Han är riddarnas beskyddare och den som gav den ädle kämpen en plats i Nars rike. Blot: Tyr är den enskilde kämpens främsta segergud. Det vanligaste sättet är att sätta hans runa på svärdet och tre gånger nämna hans namn, en rit som kallas för tyrsruna. Tyr är riddarnas gud, hans offervillighet, djärvhet och pålitlighet är något väpnarna brukar be om att få ta del av. Torneringar brukar tillägnas Tyr.

Livsval: Människor som väljer Tyr strävar efter självkontroll, att klara av att uthärda smärta och offer för den sak man tror på. Förutom självkontrollen är lojalitet det vanligaste ordet för följeslagarna. Tyr hålls som den främste asen bland riddarna i centrala Aralantha där hans kult är som störst.

Efter döden: Tyrs anhängare tas emot i Valhall där de festar tillsammans med Odens kämpar. De sitter dock vid ett särskilt bord vid ingången till salen. Tyr och hans kämpar har sitt nattkvarter i en tillbyggnad till Valhall. Att vaka över Fenrisulven är något som Tyrs anhängare gör i livet efter detta.

Heimdall – Väktaren över Asgård

Heimdall är son till Oden, hans moder är nio systrar. Heimdall är samhällsordningens gud och den vakande skyddsguden mot ofärder av alla de slag. Han är gudarnas väktare och har sitt säte intill bron Bifrost. Heimdall hatar Loke och det hatet gör att de kommer att mötas vid Ragnarök.

Blot: Den som vill bevara ordningen blotar till Heimdall. Även säkerhet och omsorg vänder man sig till Heimdall för. Borgar, befästningar och stadsmurar brukar särskilt välsignas av Heimdallspräster. Även de som är rädd för tjuvar brukar sätta hans runa på dörren. Tillsammans med Njord har Heimdall elden i sin makt.

Livsval: Tålmodig, plikttrogen och nöjd med sin lott är typiska karaktärsdrag hos en som valt Heimdall, något som gjort honom mer populär i de högre samhällsklasserna än de lägre. Många stadsvakter, gillesmästare och olika typer av makthavare finns bland dyrkarna. Heimdallskulten är stark i gränstrakter mot det gamla Ödesnaronien såsom Noldria och Odels i Aralantha och Erdfjärding i Randersmark.

Efter döden: Den som valt Heimdall kommer till Himinbjörg (himmelsbergen) som ligger vid Bifrost, bron som bär till Asgård. Här bistår de Heimdall i väktarvärvet.

Läs mer