Felmeddelande

  • Notice: Trying to access array offset on value of type int in element_children() (line 6609 of /customers/c/e/d/gyllenehjorten.se/httpd.www/d/includes/common.inc).
  • Deprecated function: implode(): Passing glue string after array is deprecated. Swap the parameters in drupal_get_feeds() (line 394 of /customers/c/e/d/gyllenehjorten.se/httpd.www/d/includes/common.inc).

Lokesdyrkan

Ideologi

Loke, den trettonde av asarna, fyller en helt annan funktion i den erborigiska asatron än i den historiska. Här är han en kaosgud som representerar den onda kraften i sagan, och strävar efter att förgöra Erborigien i Ragnarök.

De som följer Loke tror att de kommer att få en bättre plats i den värld som Loke kommer att bygga efter Ragnarök. Loke är dock en lögnens gud, och som så mycket annat i hans läror är detta inte sant. Den uppfattning och de lögner man får höra kring Lokes sanna mål och natur varierar dessutom stort beroende på hur högt upp i hierarkin man befinner sig.

De som följer Loke gör det dock sällan för att de vill förgöra världen, utan snarare för att de vill gynna sig själva. Lokesdyrkan är en egoistisk religion, där lockelsen är att tillförskansa sig själv makt och krafter. Den starkes rätt är ett centralt tema, och en fanatisk lokesdyrkare skyr därför inga medel för att nå sina mål - den som blir offer för hennes framfart var helt enkelt svagare.

Efter döden kommer lokesdyrkare till Hel, där de for genomlida eviga plågor. Själva tror de dock att plågorna kommer att få ett slut i och med Ragnarök, varefter de får en god plats i den värld som kommer därefter.

Utbredning och organisation

Genom historien återfinns Lokesdyrkare främst i Njarka, där ödesprästerna vände sig till Loke och kastade ut ödesfursten i början av 630-talet. I och med att Njarka förlorade kriget mot Naronien och Karg återinsattes som furste år 643 förbjöds dock lokesdyrkan igen.

Även om Njarka är det enda land där Lokesdyrkan varit statsreligion finns mindre lokeskulter utspridda över hela världen. Dessa verkar i det fördolda för att tillförskansa sig mer makt och destabilisera det lokala styret.

Såväl i Njarka då som i de flesta lokeskulter nu finns en tydlig hierarki. Lokes kaosartade natur och de egoistiska inslagen i religionen gör dock att det är allt annat än ovanligt att hierarkier frångås och strukturer kastas omkull i blodiga interna maktkamper. Man har den rätt man tar sig, och den som är stark nog att ta makten över gruppen är uppenbarligen den som ska styra.

Ingenstans i Erborigien är lokesdyrkan ett accepterat fenomen, och den som vänt sig till Loke gör bäst i att hålla tyst om det om hon håller livet kärt.

Dyrkan och riter

Den som dyrkar Loke bör blota till honom. De offer Loke vill ha skiljer sig dock från de andra gudarna, och det största offer man kan ge till Loke är en annan människas liv. De största och mest fruktade lokesbloten skedde vid Bergets Spegel i Njarka stad, och de historier som sipprat ut om vad som brukade försiggå där är fasansfulla.

Lokespräster får krafter från sin gud, och en riktig mäktig präst kan döda med bara en blick.

Den främsta symbolen för lokesdyrkan är ormen.