Felmeddelande

Deprecated function: implode(): Passing glue string after array is deprecated. Swap the parameters in drupal_get_feeds() (line 394 of /customers/c/e/d/gyllenehjorten.se/httpd.www/d/includes/common.inc).

Lärkas och Jorunds brev

Av Lennart Egerquist och Patrik Oksanen.

643.

Det första brevet skrevs strax efter, och beskriver händelserna på, lajvet "medan tid ännu är".

Till Jorund Morgongåva-Dahl

Givet i Brethlavi 18:e Sunnifagn 643

Min kapten, riddare, bäste broder,
på det att ni vaknat upp till en morgon på den fjortonde dagen efter att solen förmörkades må ni förstå, att Trädet i Björkskogens mitt, det som profetiorna nämnt, nu är utom fara. Jag såg Hels Döttrar ligga döda på hällen framför Trädet; Lokes anhängare såg jag vrida sig på marken i sitt eget blod; jag såg Trädet helat av ett kärleksoffer och det Svarta Fröet, vars rötter länge kvävt Björkskogen, såg jag ligga upprivet ur jorden och oskadliggjort.

Jag for med Sedrik av de Trogna och Elinda Korpvinge för att undersöka den plats som de uppdagat vara Trädets hemvist. Med de brev Sedrik och Elinda funnit, och med hjälp av några örtsamlare och lärde från vårt hemland, kunde vi slutligen finna en död magikers stav och instruktioner till en magi varmed Trädet kunde helas. Otaliga är de som hjälpt i detta. Med oss i skogen var främst Zaardras folk och Svart Snö; men jag vill också nämna Karg från Njarka, han som kallas Slaghöken, och hans krigare, vilkas mod och dödsförakt icke skall gå oförmärkta. Segern var vår, uppskutet Ragnarök, ändå känns det som om jag ännu drömmer en ond dröm; som om jag inte kan vakna till den gryning som ännu gäckar höljd i dunkel. I mitt hjärta famlar jag i mörker.

”Då ska ormen ersätta nycklarna,

en tid för de visa, en tid för hycklarna,

då långväga vandraren nalkas i natten,

leder dem ut på svekfulla vatten,

och tiden ska komma av mörker och is

där Nemevid härskar på gammalt vis.”

Njarka stad är intaget av våra trupper, men ännu faller snön vit vid Norrskenströskeln. I Björkskogen stod jag själv vid prins Keis sida, då han med vishet och obeskrivligt mod förde våra samlade styrkor för att befria hans söner ur lokesdyrkarnas våld. Denna sista gång kunde jag kämpa rättfärdigt med honom; och sedan är allt en trasa. Vår seger vändes i flykt när han lät avrätta härförare Silverlans, när Svart Snö dömdes för högförräderi, då kyrkan blev lyst i bann och furst Kei lät utropa Nemevids gamla ordning där mitten skall råda och väderstrecken tjäna. Ännu tillåter han dock gudadyrkan; alla gudars dyrkan; blott man svär honom trohet först.

Jag kan inte förstå hur han kunde förbytas i denna galenskap så plötsligt. Något måste ha hänt under hans fångenskap bortom porten. Kanske kan också något ha gått illa då vi försökte hela Trädet; jag känner ännu att något var fel med den magikerstav vi brukade till ritualen. Då jag talade med Svart Snö ville de så snart som möjligt döda den nye fursten, men till deras ilska avrådde jag. Jag vet att jag i dessa saker är mer blödig än du, broder, men jag kan inte förmå mig till att se den man, vars dåd redan nämns i sagor och som hjälpte vår orden så länge i kampen mot ondskan, dö som furst Kei av Nemevid. Det måste finnas en annan väg.

Jag rider nu söderut mot Aahren i ett starkt följe. Med oss finns tvenne ting av yttersta ondska som vi räddat ur den nye furstens grepp, men också en högvälboren flykting vars namn jag icke skall yppa i detta brev. Jag skall göra allt i min makt för att lyckas med detta uppdrag, men stegen känns tunga. Vår syster Rana bad mig till dig överräcka den extra riddarkedja hon burit, som hon inte längre kände att hon kunde bruka. Jag bifogar den i detta brev. Rykten har sedan nått mig att hon stupat tillsammans med Garm, jag vet inte hur; och jag vet inte om någon tagit Ranas egen riddarkedja i förvar.

Att alltid bekämpa ondskan…

Sól varp sunna…

Lärka

----

Sinni Mana, Broder Lärka,

om ditt brev skrevs med tyngd i hjärtat så är det intet vad som bor i mitt. Bud har säkerligen nått dig nu, men hans upphöjdhet Derion Dahl höjer nu sin bägare med Valfader själv.

Med sitt blod förseglade min fader Borgevids stortempel. Den andra flammans tid är nu här efter att förräderiet än en gång förgiftat Borgevid. Händelse efter händelse under det senaste halvåret försvagade templet och Nars Kyrka så att det mot slutet knappt fanns folk nog för tempelvakten. Jag vet, jag tjänade som templets siste vaktkapten. Som en säkerhetsåtgärd inleddes förflyttningen av värdefulla ting till tempel i Gargul, Aahren, Noedren och Chelmar. Det är ett arbete som pågår och när du, broder Lärka, avslutat ditt eskortuppdrag så vet att det finns mer att hämta och föra i säkerhet.

Lärka, min dubbla broder. Förräderiet från han som nu kallar sig furste har slagit hårt mot båda våra ordnar. Den Gyllene Hjorten har förlorat riddar Rana och andra fränder för furstens hand. Våra hemligheter känner han allt för väl till. Svarta Tunnan stormades och det var med sitt liv som insats som Beren Badare förstörde en del av vår ordens handlingar innan stadsvakten kunde lägga beslag på dessa. Jag fruktar nu för alla våra bröder och systrar, ty vi har närt Ormen nära vårt hjärta. Hans främsta kunskapare vet det mesta om oss och våra tillhåll. Jag har skickat bud till Siri och jarl Linn för att vidta åtgärder för att skydda den Gyllene Hjort i Björkskogen.

Jag kan bara beklaga salig konung Gladorons beslut att för alla och envar berätta om Gyllene hjortens orden, det gör oss så sårbara att jag nu är mycket bekymrad för alla våra bröder och systrars liv och hela ordens framtid.

Det senaste halvåret är det mörkaste och tyngsta sedan Dvalin grundade orden.

Till fränder du möter på vägen, bär bud om det som har hänt och sprid att alla krafter nu behövs för att rädda det som räddas kan undan furstens växande välde. Jag rider numera förklädd, visar varken hammare eller gulsvart band. Råder dig och andra att göra detsamma.

Vi ses i Chelmar till Midsommar

Jorund Morgongåva-Dahl

Riddare av Gyllene hjortens orden, Kapten av Chelmarorden

Land: