Rövarbanden

Arrangörer: 
Maria Forslund
Anna-Maria Odén
I samarbete med Jumkils IF
Plats off: 
Jumkil, Uppsala
År: 
645 e.u.


Barnlajvet Rövarbanden
Den första maj var det återigen dags för barnlajv uppe i skogen ovanför Örnsätra. Drygt 40 barn, mellan 3-13 år gamla, fördelades på två grupper. Mer än hälften av barnen kom från bygden. Båda grupperna tillhörde varsitt rövarband, men nästan alla vuxna var ute på rövartåg. Barnen fick därför själva avvgöra vad de skulle göra då rövarhövding Sorgan sprang genom deras läger och tappade en papperslapp. Sorgan var pappa till de båda bandens ledare. Den ena gruppen fick början av ett brev och den andra gruppen fick slutet på samma brev. Brevet var skrivet av Sorgan själv och han ville att de båda banden skulle enas och samarbeta. Han lockade med skatten som han gömt. Barnen löste tillslut de olika chiffer som fanns i breven och insåg ganska snabbt att de var tvungna att samarbeta med den andra gruppen för att kunna lyckas. De behövde ett rep och det hade trollen. Trollen ville ha ett guldrep i utbyte och det hade älvorna.
Älvorna ville att alla barn i hela skogen skulle väva in något de plockat i naturen i en naturväv. Barnen vävde och fick i utbyte guldrepet som de bytte mot det långa repet. Repet lades ut på en stig med start vid den sjungande bäcken och med slut vid platsen där skatten fanns. När kistan med guldpengar slutligen hittades var lyckan stor och Sorgan var glad över att de samarbetat så bra. Alla barn hade jobbat jättebra!
På sin väg tog barnen hjälp av en magiker, några skogslevande människor och sina läger, dit de alltid kunde återkomma för att få i sig mat och dryck. Några barn fick även träffa på gycklaren och prova på att skjuta med pilbåge och tälja med kniv. Barnen var nog ganska trötta då de kom hem den dagen, efter att ha sprungit fram och tillbaka i skogen i tre timmar. Det var imponerande att se treåringarna ta sig över stock och sten och bäck.
Men vad gjorde älvorna med väven de fick? Jo, alla barn som hade vävt in något i väven fick samma natt en dröm om att man inte ska hugga ner och förstöra skogen – för då förstör man ju platser där älvorna trivs. Fast även denna dröm var ju såklart på låtsas…
Text: Maria Forslund, Ursprungligen skrivet till tidningen Jumkilaren, Jumkils IFs föreningstidning