Välkommen!

Välkommen till Gyllene Hjorten, en av Sveriges äldsta föreningar för levande rollspel! Vi har vårt säte i Uppsala, men medlemmar och aktiviteter finns på många olika håll i landet, främst även i Gävle och Stockholm.
Skapa nytt event | Skriv ny novell | Skriv ny artikel

Redors slut

Av Peter Engström.

Tuve, 632.

Blöda och brinna

Av Sara Engström och Johan Dahlberg.

Bokfur, 642.

Tidigt under 642 bränndes Bokfur av motståndskämparna i Svart Snö. Den här novellen beskriver hur det gick till.

Ett krafsande hörs av klor mot sten, följt av rasslandet då en av de mindre stenarna faller mot murens fot. Den stora svarta fågeln sätter sig tillrätta på det slitna murkrönet och börjar förstrött putsa sina fjädrar, medan den betraktar gestalterna nedanför. Bakom korpen fylls natten av trummors taktfasta dån och det lågmälda mässandet från lokesdyrkarnas blot.

Sen kväll med Loke

Av Johan Dahlberg.

Njarkas landsbygd, 637.

Novellen handlar om lajvet med samma namn.

Stjärnorna strödde sitt bleka ljus över de två männen som kom gående längs vägen. En av dem var mycket lång, den andra som folk i mest, men båda bar de svärd i sidan och under kläderna hördes brynjor klirra svagt. Den långe svepte manteln tätare kring sig när den andre tog till orda.

”Jag såg en vråk slå en orm idag.”

”Det var väl för väl att det var vråken som slog ormen.” svarade den långe.

Katastrofen vid Hovaskulle

Av Patrik Oksanen.

Noedren, 627.

Anteckningar nedtecknade av Ebhen Kjettilsson-Rave, väpnare av Randersmark och i konungens tjänst, från det misslyckade kriget våren 627.

Tionde i förstesådd. Hären var utmattad men stridshungrig. Jarlen av Odels hade under reträtten bränt marken han givit upp och lämnat så lite som möjligt åt oss. Furageringen blev ett allt svårare problem. Kung Vidar beslutade kvällen innan att inom den snaraste framtiden få till stånd en drabbning medan männen fortfarande orkade slåss.

Örnens mardröm

Av Patrik Oksanen

Aahren, 629.

Hur Mornams hirdkapten fick veta att hans hembygd i det sköna jarladömet Aralond för andra gången erövrats av nordborna.

Tornkammaren var dunkelt upplyst. Elden sprakade och det ensamma ljuset gjorde att kammaren dansade i skuggor. På väggarna hängde slitna tygstycken, som en gång varit stolta banér. Alla hade de gemensamt att de var erövrade vid Hovaskulle.

"Fred, vi är ju ändå bröder"

Av Patrik Oksanen.

Meldar, Chelmar, 630.

Under de sista månaderna av år 630 låg härens ryttarstyrkor under Jorund Morgongåva i beredskap i fall fienden skulle återuppta årets kampanj. Denna berättelse utspelar sig en nästan helt vanlig dag.

En yolsaga - från Meldar i Odins år 630

Av Patrik Oksanen.

Meldar, Chelmar, 630.

Om hur Chelmars jarlaring hittade åter till sitt näste.

Nattkölden hade varit hård. Isen gnistrade från träden och grenarna var tyngda av nyfallen snö. Månen hade vandrat nästan hela sin bana. Morgonrodnadens sol kunde skymtas i fjärran. Natten andades sin sista frid innan kylans täcke sakta skulle vikas undan av den svagt värmande solen.

Kettilfasts hängning

Av Karin Andersson.

Randersmark, 639.

Efterspel till miniäventyret Storviltsjakt.

Vannas Bröllopsgåva

Av Anna-Maria Odén.

Hösten 2002 spelade vi ett litet miniäventyr som hette "På Resande Fot". Det utspelade sig i Randersmark, på mark tillhörande gården Siggenäs. Det hände mycket den kvällen, inte minst för för Vanna Tovasdotter. Den här historien äger rum några månader efter, troligen i mitten av Skaretid...

Stormningen av Aralond

Av Patrik Oksanen.

Aralond, 629.

Aralanthas södra pärla har försökts rövats många gånger. Den här gången slet de rättmätiga ägarna tjuvgodset ur rövarnas händer Detta är berättelsen om hur en stad befrias år 629.

Gryningstimman var kommen. Sakta steg Sol ur det svarta havet. Hennes strålar var fortfarande kalla. Diset låg i lätta slöjor som ibland avslöjade att det var nära till land, fruktbart land, rikt land, Aralanthiskt land. Där bakom dimslöjorna låg Aralond. Aralond, det fruktbara äpplet i Arneds riksbygge, sydkustens pärla och saltets hem.

Sidor

Subscribe to Front page feed