Välkommen!

Välkommen till Gyllene Hjorten, en av Sveriges äldsta föreningar för levande rollspel! Vi har vårt säte i Uppsala, men medlemmar och aktiviteter finns på många olika håll i landet, främst även i Gävle och Stockholm.
Skapa nytt event | Skriv ny novell | Skriv ny artikel

Efter regn kommer dimma

Av Anna-Maria Odén.

Björkskogen, 635.

Rouvas upplevelser under Eko från det förflutna.

Den sista tänkeboken

Av Patrik Oksanen.

Borgevid, 643.

Under slaget om Borgevid skadades överstepräst Derion Dahl så svårt att han senare avled. Innan sin död hann han dock se till att föra undan stortemplets uråldriga skatter, så att de inte skulle falla i händerna på den nyutropade furst Kei av Nemevid. Det här är historien om hur det gick till när Borgevid tempel åter stängdes.

Besöket hos kronprinsessan

Av Patrik Oksanen.

Aahren, 640.

Både Jorund och Ylva Lärd hade blivit kallade till kronprinsessans gemak en afton. En stor eldstad stod mitt i rummet och det sprakade en livlig eld. Tillsammans med ljus och lyktor gav elden sken i rummet som guldbroderierna kunde glittra sig i. Framför elden stod tre bekväma stolar, en var litet större än de andra två och hade kungatornet i guld, både snidat i träet och broderat på kudden.

När gästerna gjorde entré kom  den unga kvinnan emot dem med ett varmt och brett leende.

- Ylva och Jorund, så gott att få se er igen.

Vid Randgrindrs grav

Av Sofia Stenler.

Berättelse nedtecknad av Sigrdriva Sigridsdotter av Rygjardal under flodfärden på väg hem mot Randersborg.

Beskriver händelser före och under Död Mans Plats.

”Jag har beslutat att försöka fästa mina minnen på pränt innan de sköljs bort av tiden och nya händelser. Minnesbilderna från mitt dygn vid Randgrindrs gravhög är redan oskarpa av rädsla.

Ankomsten till Dahlen

Av Patrik Oksanen.

Dahlen, 628.

Följande är en del av en reseberättelse från år 628 skriven av Thorgeir Boklärd från Lärke. Alltså ett år innan Dahlen gick in i det aralanthiska inbördeskriget på prins Edarins sida. Thorgeir Boklärd företog resan på uppdrag av den randerska kronan.

Vinden pinade mina arma kropp. Lederna värkte av den råa kölden, och magen gjorde uppror. För en sann randersmarkare är havet en plåga. Havet är onaturligt för det randerska kynnet, även om klaner som Havahall rider på havet som en fylkesriddare rider på sin häst.

Vigdir Veitgalfsdottirs berättelse

Av Kristina Hedenberg.

Markrike, Randersmark, 627.

Den 24:e Vetri 627 mördades min far, fjärdingsväktare Veitgalf Beintensson, genom lömskt förräderi. Med honom mördades också hans hustru och fyra av hans barn. Endast jag, hans äldsta dotter, undkom, för att ta hämnd på de förrädare och Lokes avkommor som dräpte hela min familj, och i samma stund dräpte det Randersmark jag trott på och varit villig att dö för.

Efter midvinter

Av Sofia Stenler.

Noras betraktelser efter midvinter 640.

Morgonen efter midvinterafton är grå och snö hänger i luften. Natten hade varit lång, även de flitigaste runt spelbordet hade fått timmar av sömn till skänks av mörkret, just såsom Vanja hade sagt vid blotet. Mörkret är inte bara en kylans tid, utan också skydd och vila.

En kvinnas sorg

Av Kristina Hedenberg.

Aralond, 629.

Furstar kommer, furstar går, men folket det består. Så även i Aralond - Aralanthas blodbesudlade pärla. Under år av krig har det män och kvinnor sett nära och kära som dött. Detta är en berättelse hämtad från tiden vid Aralonds återtagande.

Att uppfylla löften till en edsbrytare

Av Sofia Stenler.

Templet i Borgevid, 643.

Nora och Vanja lämnar Garms spjut i templet i Borgevid.

Sorgen. Vreden. Hatet. Bitterheten. Nora känner igen känslorna, men det gör dem inte lättare att
bära. Tyngden kring hjärtat, smaken av aska i munnen. Den smakar Hedevis nedbrända tempel, och
nu smakar den som hennes vänners död. Det är samma hopplöshet, och samma hopbitna vägran att
ge upp. Prins Almar lever, så även om alla andra är döda måste hon och Vanja fortsätta.

Friherre Ormklyves återkomst

Av Sonny Jakobsson.

Nemevid, 643.

Friherre Ormklyve av Ronnäs vägrade att finna sig i furst Keis nya styre och svor inte fursten trohet. En härförare av Ormklyves status vore allt för farlig att ha på fri fot, så Kei tog det säkra före det osäkra och fängslade friherren. Det här är historien om hur han lyckades fly.
Cellen i källaren på Nemevids slott, där Friherre Ormklyve suttit i de senaste fyra månaderna, badade plötsligt i ljus, då en man iförd Naronsk uniform in genom dörren med en lykta.

Sidor

Subscribe to Front page feed