Levande rollspel i Gyllene Hjorten

Det finns ett otal olika spelstilar och spelvärldar inom levande rollspel. Mycket har vi i Gyllene Hjorten gemensamt med andra föreningar, men på vissa punkter skiljer vi oss. Den här texten kan vara nyttig att läsa för den som är ny i föreningen och vill veta hur just vi gör.

Erborigien, sagan och orden

Gyllene Hjorten spelar i en rollspelsvärld som kallas Erborigien och som funnits i över 30 år. Sagan fortgår i realtid – ett år i Erborigien motsvaras av ett år i verkligheten. Om du vill ha mer bakgrundinformation om Erborigien, läs på hemsidan eller hör av dig till en arrangör.

Den långa kampanjen, eller sagan, är central i Hjortens spelstil. Det som händer på ett lajv kan få konsekvenser för nästa, och de flesta har en eller flera fasta karaktärer som dyker upp på många av lajven. Karaktärer skrivna för enskilda lajv förekommer förstås också.

Mittpunkt i sagan är Gyllene Hjortens Orden, ett sällskap med såväl hög som låg som medlem, vars mål är att bekämpa ondskan. Många fasta karaktärer är medlemmar i orden.

Blanka vapen

På Gyllene Hjortens lajv används blanka vapen, det vill säga riktiga stålklingor, istället för boffervapen. Att bära riktiga vapen kräver mer eftertanke av spelaren eftersom improviserad strid givetvis inte får förekomma. Vi tycker att känslan och tyngden av ett riktigt svärd vid sidan hela äventyret är mer stämningsfull än några korta sekunders mjukvapenstrid.

För att garantera säkerheten har vi en vapenpolicy. Alla vapen måste till exempel ha nedslipade klingor och rundade spetsar. Det är ett krav att alla deltagare på alla lajv, vare sig man bär vapen själv eller inte, ska ha läst vapenpolicyn, som finns på föreningens hemsida.

Då ingen riktig strid får förekomma måste konfliktsituationerna som uppkommer lösas på ett icke våldsamt sätt. Att rollspela sig ur en konfliktsituation är en större utmaning än att slå sig ur den!

Det händer ibland att situationer uppkommer där din roll rimligtvis skulle dra vapen mot sin fiende. Då blankvapenstrid ju inte får förekomma kräver situationen en annan lösning. Som utgångspunkt gäller att flest vinner. I varje enskild situation måste man dock ta hänsyn till exempel beväpning, om den ena gruppen blev överraskad, om någon har avståndsvapen, och statusskillnaden mellan de två grupperna. Låt anta att två välbeväpnade och prövade krigare ensamma möter sex usla rövare. Då är det inte troligt att rövarnas antal säkrar dem segern. Här bör gott rollspel försäkra de bägge riddarnas seger. Enbart genom avslöjandet av sina namn och sitt statusutspel bör de övertyga rövarna om sin överlägsenhet, varvid rövarna föredrar att sakta dra sig tillbaka för att äta gryta i kvällningen istället för att leka lik i vägkanten.

Det förekommer sällan att roller dödas under spelet, och det får aldrig ske under omständigheter där arrangörerna inte uttryckt att det är tillåtet.

Närmare regler kan presenteras för olika arrangemang av arrangörerna. Var uppmärksam på sådana och följ dem!

Fränt och ofränt

Erborigien är inte medeltiden. Däremot är de medeltida inspirationerna många. Detta faktum gör att vi blir friare i valet av utrustning. Vissa saker av sjuttonhundratalssnitt kan accepteras sida vid sida med replikor från vikingatiden. Riktlinjerna för vad som finns och inte är inte särskilt klara. Saker som passar in i Erborigien kallas fräna, sånt som förstör den erborigiska känslan är ofräna. Ditt sunda förnuft ger dig de bästa tumreglerna. Ser en pryl rustik och frän ut är den välkommen, men en annan sak kan vara helt fel även om den är mycket äldre.

Det är egentligen få saker som är ovälkommna i Erborigien så länge de ser bra ut. Det finns dock ett par företeelser som tydligt hör medeltiden till men som inte finns i Erborigien, nämligen boktryckarkonsten och krutvapnen. Däremot förekommer exempelvis tobak, kaffe, te och potatis. Skiljelinjerna är väldigt enkla – det som förhöjer känslan av att vara i Erborigien passar, det som inte gör det åker ut.

Utrustning

Gyllene Hjorten har ganska normalhög utrustningsstandard om man jämför med andra föreningar. Gympaskor, cola-flaskor och mjukisbyxor undanbedes, men det viktigaste är att du gör ditt bästa. Lättast om du undrar vilken nivå som gäller är att höra av dig till arrangörerna med specifika frågor.

Tältfrid råder vanligtvis inte på våra lajv, så fräna sovsaker är att rekommendera.

Kom ihåg att ingen förbjuder dig att ta med någonting modernt, så länge du håller det utom synhåll för alla andra. Ett sätt att undvika att störa andra är den så kallade Utgårdaruna, som används för att märka den påse eller kista i vilken man har placerat ofräna saker.

Hänsyn, Ansvar och Kreativitet

Inom alla former av levande rollspel är hänsyn till sina medrollspelare mycket viktig. Om det finns en känsla av tillit mellan rollspelarna ökar chanserna till bra rollspel.

Även om du spelar en roll finns det gränser för hur långt du kan gå i ditt rollspelande och om du överträder dessa kommer du, personligen, att hållas ansvarig.

Att rollspela handlar till stor del om att improvisera, och att ge utlopp för kreativitet. Genom att aktivt rollspela kommer du att få ut oändligt mycket mer av levande rollspel än om du förhåller dig passiv. Genom att vara öppen för andras initiativ, och bejaka dessa kan du skapa rikare upplevelser både för dig och för andra. Om Ragne trevande börjar berätta om älvornas dans på gryningsängen, visa då ditt intresse och fyll i med egna infall, och följ för all del gärna med honom ut nästa gryning…