Kriget i Chelmar

Översikt

Inbördeskriget har rasat oavbrutet sedan år 626, kriget går nu in på sitt sjunde år och har satt outplånliga spår. Familjer, släkter och friherredömen har splittrats när krigets vindar svept fram. Tusentals har stupat i strider, och i de sjukdomar som alltid följer i en härs spår.

Vissa år har också svälten hotat, men hittills har ingen större omfattande hungersnöd brutit ut. Det kan man snarare tacka Chelmars goda jordar än att härförarna har farit varligt fram. Särskilt Mornams jarlar, först jarl Otterberg och nu jarl Oxblod har bränt och plundrat där de har dragit fram. På sina håll har Mornams härförare gjort tvångsutskrivningar, likt de som bruka plåga Naronien.

Nars ätts sida har agerat annorlunda i konflikten, prins Edarin och jarl Dana har låtit lag och rätt härska. Även om enskilda begått övergrepp, har i alla fall Nars ätts sida präglats av att folkets rättigheter respekterats. Missdådare har ställts inför rätta, plundring har inte accepterats. Det har gjort att Nars ätts sida åtnjuter ett större folkligt stöd, och ryktena om att Nars ätts sida agerar med omsorg för folket gjorde att många bytte sida när jarl Dana skördade framgångar år 631.

Många har bytt sida, minst en gång, under kriget. Några har gjort det vid flera tillfällen. Vissa kämpade mot Mornams anhängare i början av kuppen, för att snabbt byta sida när vinden kantrade över till Mornams fördel. Men nu när vinden ånyo ger Nars ätt förlig vind mot framgång har åtskilliga gått över tillbaka till jarl Dana.

Översiktligt kan man dela upp kriget i Chelmar i tre faser.

1) ”Edrin av Bergen” - år 626-628

Prins Edarin samlar de tre västliga friherredömena till motstånd mot Mornams kupp. Denna tid präglas av att prinsen har små styrkor i fält, kampen om fästningen Jalum som håller ihop prinsens bräckliga rebellalierade och djärva räder ned på Chelmars slättland.

Under denna tid föds legenderna om prins Edarin och hans tappra skaror i bergen, historier om få men tappra krigare som är bondens vän. Den här fasen avslutas med att prins Edarin krossar ett belägringsförsök av Jalum och leder sina styrkor söderut mot Aralond.

2) Dana av Verdfeldt - år 628-631

Friherrinnan Dana av Verdfeldt (hon var sin faders styresman, och aldrig utsedd till friherre - därav titulaturen) ärvde av prins Edarin en här på 400 kämpar, samt en rad garnisoner. Det var inte mycket att befria Chelmar med.

Trots att Dana redan tidigare varit prins Edarins kanske viktigaste befäl var det nu hon blev känd bland ett bredare folklager. Hon fortsatte prins Edarins krig, med små lättrörliga styrkor vann hon överraskande och legendariska segrar, som den vid Arenäs år 629 - ett slag som innebar att kung Mornam tröttnade på jarl Otterberg och lät avrätta denne.

Trots ett allt starkare stöd för sin sak, även utanför de tre friherredömena trogna Nars ätt, hängde ändå överlevnaden på en skör tråd. På Mornams sida kännetecknas denna period av allt större interna slitningar, som slutar med bl.a. Odels separatfred.

3) Dana av Chelmar - år 631 och framåt

Även om Dana utsågs till tillförordnad jarl av Chelmar redan år 630, så inleds denna epok med staden Chelmars befrielse. Det var en serie händelser på sommaren år 631 som ledde till att jarl Dana kunde tåga in i staden Chelmar och befria sammanlagt fyra friherredömen; Hellon, Chelmar, Oxsala och Eidensjö. Nu samlar jarl Dana allt större härar, och under sommaren hade hon inga problem att hålla jarl Oxblod på stången.

Denna tid präglas av en försiktig optimism, som växer allt starkare. Odels är utanför kriget, krigslyckan vänder, framgångar skördas och ett slut kan börja skönjas vid horisonten. Det är en tid då krigets sista fördelar kan vinnas, samtidigt som fredens frukter måste förberedas.

När den randerska prinsessan Svava ska mottas i Chelmar stad är det första gången på hela kriget en större grupp av adeln från de tre västliga friherredömena möter adel från mellersta Chelmar.

Drabbningar i Chelmar - för kalenderbitaren

På den här texten är det högvarning för fackidioti - ta det som en guide för det ni känner att ni behöver veta. Har era roller inget direkt intresse, och inte deltagit i något av nedanstående slag så läs texten med vänsterögat.

626

Stormningen av Chelmar

År och plats: Hösten 626, staden Chelmar.

Härförare, Mornam: Friherre Ogil Otterberg och jarl Meiron av Odels.

Härförare, Nars ätt: Jarl Efan av Chelmar.

Segrare: Friherre Otterberg och jarlen av Odels.

Kort om slaget: Ett överrumplingsanfall på Chelmar stad med överlägsna styrkor.

Konsekvenser: Jarlen av Chelmar dör, Otterberg blir Mornams jarl. Östra och centrala Chelmar under Mornams kontroll. Jarlen av Odels frigörs för att möta det randerska hotet från norr och öster.

627

Första slaget vid Jalum

År och plats: Vintern 627, friherrefästet Jalum i Vindeland.

Härförare, Mornam: Landriddar Jeder Yvrehielm från Tivestland.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin.

Segrare: Prins Edarin

Kort om slaget: Jarl Otterberg av Chelmar inledde belägring av Jalum, där Edarin i hemlighet befann sig, men drog snart vidare med huvuddelen av sina trupper för att underkuva intilliggande områden. En undsättningshär från Verdfeldt och Meldar förenade sig med de belägrade och krossade Otterbergs kvarvarande styrkor.

Konsekvenser: De tre västliga friherredömena förblir fria, och trogna Nars ätt.

Råkurren vid Furanäs och Svartlidet

År och plats: Sommaren 627, utanför Chelmar stad.

Härförare, Mornam: Jarl Otterberg.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin.

Segrare: Prins Edarin

Kort om slaget: Med omkring 500 lansar gick prins Edarin över Furiaån, bara en halv dagsmarsch öster om Chelmar stad, och vid två drabbningar, dagarna efter varandra, besegrar Edarin Odels ryttare.

Konsekvenser: Inga direkta, då Edarin inte har styrkor ens för att hota staden Chelmar. Förstärkningar till Otterberg från söder, och öster gör att prins Edarin drar sig tillbaka efter några ytterligare småstrider.

Första slaget vid Hellon

År och plats: Sensommaren 627, utanför staden Hellon.

Härförare, Mornam: Landriddar (senare jarl) Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin

Segrare: Prins Edarin

Kort om slaget: Ett tvådagars slag i Hellon där Hellons och Adaltuns trupper möter prins Edarins ryttare. Första dagen driver Edarin tillbaka fienden, den andra dagen återsamlas Oxblods styrkor - den här gången med folk utkommenderade från byar och staden Hellon. Edarin skingrar även dessa trupper, men avstår från att försöka följa upp segern.

Konsekvenser: Kampanjen 627 avslutas med att Edarin drar sig tillbaka till Meldar för att gå i vinterkvarter.

628

Belägringen vid Elymar

År och plats: Försommaren 628, staden Elymar.

Härförare, Mornam: Landriddaren av Elymar.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin.

Segrare: Landriddaren av Elymar.

Kort om slaget: Prins Edarin försöker komma ned i Arsandalen genom att inta Elymar. Men de belägrade bjuder hårdnackat motstånd, och prinsen tvingas dra sig söderut.

Konsekvenser: Belägringen leder rakt fram till andra slaget vid Hellon.

Andra slaget vid Hellon

År och plats: Sommaren 628, en bit utanför staden Hellon.

Härförare, Mornam: Landriddar (senare jarl) Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin.

Segrare: Peder Oxblod.

Kort om slaget: Prins Edarin möter en överlägsen trupp under Oxblod vid floden, rakt öster om Hellon. Trots det försöker prins Edarin korsa floden genom en kringgående manöver, men slås tillbaka.

Konsekvenser: Prins Edarin tvingas retirera till Jalum, men försöker locka med sig Oxblod mot Jalum som är starkare än Meldar genom att hela tiden bjuda motstånd. Oxblod och hans herre nappar på betet och samlar huvuddelen av sina trupper mot Jalum, en mindre del under Oxblod går mot Meldar.

Första slaget vid Meldar

År och plats: Hösten 628, staden Meldar.

Härförare, Mornam: landriddar Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Friherren Raldor Rubinsson Nordangård av Meldar och riddar Henrik av Oxsala slott.

Segrare: Friherren av Meldar och riddar Henrik.

Kort om slaget: Meldar belägras av Oxblod, som dock överrumplas av Torskåren, en kyrklig frikår som marscherat ned från Naronien. Oxblod tillfångatas men utväxlas senare.

Konsekvenser: Belägringen hävs och Torskâren kan tåga vidare söderut mot Jalum.

Andra slaget vid Jalum

År och plats: Hösten 628, friherrefästet Jalum.

Härförare, Mornam: Jarl Otterberg av Chelmar (som dock inte är på plats) samt hans befälhavare Garon av Olsmark från Aahren och Elgor av Eidensjö.

Härförare, Nars ätt: Prins Edarin och friherrinnan (senare jarl) Dana av Verdfeldt.

Segrare: Prins Edarin och Dana av Verdfeldt.

Kort om slaget: Edarins styrkor som leds av Verdfeldt gör en överraskningsanfall på Jalums belägrare. Prins Edarin leder en av flyglama, samtidigt gör friherren av Vindeland ett utfall ur borgen. Slaget slutar med en stor seger, och det allvarligaste hotet hittills mot västra Chelmar är undanröjt.

Konsekvenser: Prins Edarin beslutar sig för att för huvuddelen av sina trupper söderut för fälttåget mot Aralond. Kvar i Chelmar blir friheninnan av Verdfeldt med fyra hundra kämpar, samt garnisonema i Verdfe|dt, Jalum, Meldar, och Frandill.

629

Drabbningen vid Arenäs

År och plats: Hösten 629, Arenäs i Verdfeldts friherredöme.

Härförare, Mornam: Jarl Ogil Otterberg av Chelmar

Härförare, Nars ätt: Friherrinnan (senare jarl) Dana av Verdfeldt.

Segrare: Friherrinnan Dana av Verdfeldt.

Kort om slaget: En tillbakadragen taktik från Verdfeldt lockar Otterberg till övermod. Men Dana av Verdfeldt som samlat varenda kämpe från Frandill i norr till Feodras i söder står numerärt lika med den övermodige jarlen som går i en fälla och förlorar halva sin här.

Konsekvenser: Mornam tröttar på Otterbergs inkompetens som härförare och låter avrätta honom. Istället blir Peder Oxblod jarl av Chelmar. Segem leder också till att Dana av Verdfeldt utses av prins Edarin som tillförordnad jarl av Chelmar.

630

Noldriabornas sista strid, Slangerpasset

År och plats: Sommaren 630, Stangerpasset i Meldar.

Härförare, Mornam: Friherren Gripfenhufvud av Hellon.

Härförare, Nars ätt: Landriddar Jorm Hrolfsson Höghäll.

Segrare: Oavgjort.

Kort om slaget: Överraskande försöker Oxblod skicka huvudstyrkan ledda av friherren av Hellon genom Stangerpasset och därigenom komma fram bakvägen till Meldar och Jalum. Noldriakåren hinner dock precis befästa passet innan fienden hunnit fram.

I slaget som står förintas nästan Noldriaboma till sista man och landriddar Höghäll antas ha stupat då han inte hörts av efter detta. Gripfenhufvud kan dock inte fullfölja segern eftersom jarl Dana ilat in i Hellon för att på så sätt undsätta Noldriaboma.

Konsekvenser: Att Noldria nästintill helt drar sig ur krigshandlingarna i inbördeskriget - detta efter mer än sammanlagt 3 000 döda. Dessutom leder händelserna till Hellons tredje slag.

Tredje slaget vid Hellon

År och plats: Sommaren 630, Hellon.

Härförare, Mornam: Friherre Gripfenhufvud av Hellon.

Härförare, Nars ätt: Jarl Dana av Chelmar.

Segrare: Oavgjort, med poängseger för Friherren Gripfenhufvud.

Kort om slaget: Jarl Dana hotar Hellon för att rädda Stangerpasset. Friherren av Hellon tar emot utmaningen och vänder sin här mot Hellon. I en blodig drabbning fredar han sin stad och friherredöme - men mister sin offensiva förmåga. Jarl Dana tvingas också dra sig tillbaka, med stora förluster.

Konsekvenser: Jarl Dana har inga krafter att sätta emot när jarl Oxblod ger sig ner i Verdfeldt och plundrar friherredömet. Samtidigt saknar Oxblod förmåga att på allvar hota Danas ställning.

631

Femte, sjätte och sjunde slaget vid Hellon

År och plats: Sommaren 631, Hellon.

Härförare, Mornam: Friherren Gripfenhufvud av Hellon.

Härförare, Nars ätt: Aldor Irrfardur Räv (5:e), Mangral Spelaren (6:e & 7:e)

Segrare: Aldor Räv och Mangral Spelaren.

Kort om slaget: Den aldorianska frikåren, värvade från Naronien, angriper överraskande staden Hellon och intar den. I det sjätte slaget vid Hellon vänder en ursinnig friherre som tågade mot Meldar med 3000 man om - men misslyckas med att storma staden. En belägring inleds, men händelserna i Chelmar och Meldar (se nedan) tvingar Gripfenhufvud att dra söderut mot Chelmar. I det 7:e slaget anfalls de kvarvarande belägrarna av styrkor både utifrån och innifrân staden - och nedgörs helt.

Konsekvenser: Hellons friherredöme åter under Nars ätts spira.

Andra belägringen och slaget vid Meldar

År och plats: Sommaren 631, Meldar.

Härförare, Mornam: Jarl Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Friherre Raldor Nordangård av Meldar/landriddar Adela Örnvinge/Eron Silvermåne

Segrare: Nordangård och Örnvinge.

Kort om slaget: Trots att Hellons trupper inte nått Meldar försöker Oxblod storma staden. Detta lyckas sånär och friherren av Meldar stupar. Men när Oxblod får uppgifter om att jarl Danas huvudhär siktats långt söderut - samtidigt som han får rapporter om en truppstyrka i norr så försöker han dra sig tillbaka efter tre veckors belägring. På marschen söderut dras Oxblod in i ett slag mot trupper under den naronske riddaren Eron Silvermåne. Silvermåne leder naronska riddare ur Heimdalls flamma, samt - under ännu inte helt klarlagda omständigheter vättar (!) - mot Oxblod. Dessa åstadkommer stor skada på Oxblod innan de börjar bekämpa varandra istället. Oxblod kan då lugnt dra sig ur striden.

Konsekvenser: Meldar är fredat och Oxblod kraftigt försvagad. Men Mornams sida har fått ett propagandavapen i och med vättarna. Genom detta lyckas man mobilisera långvariga gerilla-aktiviteter i exempelvis Hellon.

Stormningen av Chelmar

År och plats: Sommaren 631, Chelmar.

Härförare, Mornam: Slottsfogden av Chelmar.

Härförare, Nars ätt: Jarl Dana av Chelmar.

Segrare: Jarl Dana av Chelmar.

Kort om slaget: I ett överraskningsanfall angriper, och intar, jarl Dana Chelmar stad.

Konsekvenser: Chelmars friherredöme sluter näst intill mangrannt upp på den nye jarlens sida - de landriddare som var i fält med Oxblods här när stormningen av Chelmar skedde står lojala mot sin gamla herre - och antagligen in till denna dag förbannar släktingar och underlydande som vände kappan efter vinden. Dessutom byter Oxsala och Eidensjö öppet sida efter stormningen.

Oxblodsdansen vid Chelmars murar

År och plats: Sensommaren 631, staden Chelmar.

Härförare, Mornam: Jarl Peder Oxblod av Chelmar.

Härförare, Nars ätt: Jarl Dana av Chelmar.

Segrare: Jarl Dana.

Kort om slaget: Oxblod samlar ihop sina sargade rester och gör ett snabbt försök att ta tillbaka Chelmar, men misslyckas.

Konsekvenser: Oxblod vänder söderut för att straffa avfällingarna i Eidensjö och Oxsala.

Småkurren vid Rille och Näsvattnet

År och plats: Sensommaren 631, Oxsala och Eidensjö.

Härförare, Mornam: Jarl Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Varierat.

Segrare: Nars ätt.

Kort om slaget: I en serie mindre drabbningar möter Oxblod bl.a. Torskåren, delar av Aldorianska frikåren och lokala styrkor från Oxsala och Eidensjö. Striderna resulterar i att Oxsala och Eidensjös nyvunna lojalitet mot Nars ätt behålls.

Konsekvenser: En försvagad Oxblod tvingas i vinterkvarter. Jarl Dana av Chelmar kan konsolidera sina erövringar.

Upproret i Tunmar

År och plats: Sommaren 631, staden Tunmar.

Härförare, Mornam: Kung Mornam av Aralantha.

Härförare, Nars ätt: Riddar Jorund Morgongåva.

Segrare: Kung Mornam.

Kort om slaget: Tunmarbor under rotemästaren Rodrik Sidonsson och en hjälpstyrka under Jorund Morgongåva reser upprorsfanan i Tunmar. Mornam samlar sin här i Aahren och tågar till Tunmar, och efter en blodig belägring tar han tillbaka staden.

Konsekvenser: Taktisk förlust, men strategisk seger för Nars ätt då Mornam försinkas och försvagas så att han inte kan understödja anfall mot Chelmar.

632

Björnjakten

År och plats: Sommaren 632, Eidensjö, Oxsala och Tivestland.

Härförare, Mornam: Jarl Peder Oxblod.

Härförare, Nars ätt: Landriddar Björna.

Segrare: Landriddar Björna.

Kort om slagen: Björnjakten är en serie mindre drabbningar. Oxblod, trots sina förluster i fjol, kan mönstra 6000 knektar, jarl Dana något fler. Oxblod vill föra kriget på Danas marker och går in i Oxsala med huvuddelen av hären. Jarl Dana skickar Björna med nästan 6000 knektar. Björna jagar Oxblod, och når fatt honom strax öster om Oxsalas säte och segrar knappt i en hård drabbning. Oxblod drar sig söderut mot Eidensjö, men Björna har nu förenat sina styrkor med bondeuppbåd och genskjuter Oxblod när denne försöker dra sig mot Tivestland.

Björna vinner en stor, men blodig seger. Oxblod drar sig skyndsamt upp mot Tivestland, Björna naffsar honom i hälarna och tillfogar fienden förluster i mindre drabbningar. Björna avbryter förföljandet fyra dagsmarscher in i Tivestland och återvänder till Chelmar.

Konsekvenser: En frustrerad Oxblod tvingas i vinterkvarter tidigare än han tänkt för att slicka sina sår. Jarl Dana står stärkt inför kommande säsong.