Lomberna

Denna text är hämtad ur Vägen till Erborigien.

Lombarerna är ögruppen mitt i sötvattenhavet Lamben. På dessa karga öar bor det sjöfarande folket lomberna, som är känt bland Lambekustens invånare för annorlunda seder, färgglada klädedräkter och snikna handelsuppgörelser.

Att spela lomb

Lombernas ursprung är oklart. En del tror att de kan vara bosättare som lämnade Naronien före utvandringen, medan andra gissar att de härstammar från echarerna. Mer fantasifulla beskrivningar gör gällande att myhrnam skall ha varit förfäder till detta stolta folk. Utöver att lomberna har bott på sina öar sedan före utvandringen kan dock ingen säga något säkert.

Sjöfart och frakt över Lamben är deras huvudnäring och det är som handelsmän de har blivit kända i hamnstäder som Ravindal, Havaport, Lärke och Tiria. Handeln är också central i lombernas kultur. Status mäts i rikedom och det är viktigt att genom kläder och smycken visa att man är rik. Klädnaden är ofta färgglad av rutiga eller randiga tyger. Örhängen och andra smycken, helst av guld, förekommer ofta hos både kvinnor och män. Dräkterna innehåller ofta mycket tyg, som ger ett bylsigt intryck, för att värma på de vindpinade öarna och på fartyg till havs.

I social rang står den högst som kan få andra dit den vill. Lomberna är kända för att vara svåra affärsförhandlare och deras motparter uppfattar dem sällan som ärliga. Då få alternativ finns för transporter över Lamben är de ändå alltid välkomna i hamnarna. De är dock sällan särskilt populära bland lokalbefolkningen utan ses snarare som ett nödvändigt ont. IRavindal såväl som i Havaport vet man att varna sina barn för de där sjöbusarna, och att den som inte aktar sig kan sluta med en dolk i ryggen i någon gränd är en välspridd uppfattning. Riktigt som folk i övrigt är de ju inte, de där lomberna.

Styre

Öarna som utgör Lombarerna är närmast att betrakta som enskilda små hövdingadömen. En ledare med familj bor vanligen i det större stenhuset på ön och brukar kallas för storlomben. Ledaren är inte folkvald. I regel har styret gått i arv eller övertagits efter stridigheter. Sådana brukar uppstå då någon på ön blivit påtagligt rikare än storlomben och bygger sig ett större hus. Prenot är den enda stora ön med två hövdingar. Släkterna Pren och Agnemor har långt bortom mannaminne stridit om såväl makt som blodshämd. Därför är öns mitt skild av en manshög stenmur.

Ombord på ett skepp gäller dock andra förhållanden. Där är det skepparen som styr och det är vanligt att en besättning består av sjömän från flera olika öar. Ofta tillämpas någon form av vinstdelning mellan besättningsmedlemmarna efter att en last blivit såld eller levererad.

Handel och ekonomi

Mellan de stora hamnarna, Ravindal, Tiria och Havaport, fraktar lomberna gods med enmastade, koggliknande fartyg. Ibland köper man varorna själv i den ena hamnen och säljer i den andra, ibland tar man betalt för att transportera andras laster. Vanligt är att alla i besättningen har rätt att ta ombord en viss volym varor för egen räkning. Skeppen byggs numera oftast på Lambesjöns västra strand i någon av lombernas bosättningar där. Skeppstimret har helt tagit slut på öarna, så detta tas från Björkskogen.

Vid sidan av handel är sjöröveri en vanlig inkomst. En besättning utan viktig last kan ta sig för att ge sig på andra sjöfarare, oavsett om de är lomber eller inte. Detta har bidragit starkt till lombernas dåliga rykte bland fastlandsbefolkningen.

På öarna odlar man säd och håller djur men framför allt fiske är en viktig födokälla. Många år är man helt beroende av att köpa säd från andra riken för att få tillräckligt med mat för den relativt talrika befolkningen på öarna.

Viktiga platser

Öarna är oftast ganska tätt bebodda. På flera av öarna finns städer, byggda av sten. De är sällan särskilt stora men ett par har en befolkning på flera hundra. De stora städerna är ofta relativt oberoende från den storlomb som styr över resten av ön. Istället är ett fåmannastyre där de rikaste samlas i ett råd det vanligaste styret i dessa städer.

Lombarerna är inte kända för sina sevärdheter och det är få främlingar som gjort sig besväret att besöka någon av öarna. Det man kan nämna är ön Bakrat en god bit sydöst om den egentliga ögruppen. Där sägs Nem ha haft en smedja och där bosatte sig även Koshar ett tag. Det är en ö fylld av dåliga omen och ond magi.