Tillståndet i världen 649

Wenheim

Under våren skakade hövding Rannvi om den politiska världen genom att utlysa hövdingaval. Nästa år under sommaren ska betrodda företrädare väljas ute i byar och
 städer, och till höstdagjämningen ska dessa samlas i Gargul för att besluta om vem som ska bli hövding av Wenheim.

Detta drag förvånade många, som trott att Rannvi skulle sitta på sin tron livet ut. Men hövdingen vill själv kunna övervaka maktskiftet. Det ska ske under ordnade former, och inte i det kaos som riskerar att utbryta i händelse av hennes otimliga död. Kanske har också den Naronska propagandalinjen - Rannvi är aldrig vald till hövding - till slut bitit sig fast...

Någon solklar segertippad kandidat finns inte, för sanningen är nog att hövding av Wenheim inte kommer vara det bästa jobb man kan ha de kommande åren. Den enda ur den nuvarande regimens övre skikt som visat ambitioner är Edna Myntmästare.

Ute i landet finns det gott om lokala profiler med mer eller mindre fåfänga ambitioner om att bli hövding, men de saknar oftast stark förankring utanför den egna hemorten. Bland de mer namnkunniga kan den framgångsrike handlaren Weira Silverhöök i Ravindal nämnas. I Brantvik lyfts borgknekten Heine Hildemarsson fram som en möjlig kandidat, men han har än så länge varit tystlåten i frågan. Fast många tycker nog att man i sann Wenheimsk anda borde välja en kvinna eller man ur folket, vars namn inte ännu är känt i finrummen.

Och så är furst Grimar självfallet en kandidat. Han ska ha givit hövding Rannvi sitt ord på att respektera valutgången, men det är tvivelaktigt hur mycket en furstes ord egentligen är värt. Pessimister säger att valet egentligen bara har två kandidater - det är fursten eller kriget. Hur det är med det är svårt att sia om, men ingen tror att furst Grimar och Näven kommer att hålla sig till hederliga metoder.

Om Rannvis plan var att lugna den politiska situationen med valet så har den misslyckats. Spänningarna mellan frihetssinnat folk och Nemrals Näve har växt, speciellt i de sydvästra delarna av landet där näven hittills varit som fräckast. Slagsmål och bråk, i ett fåtal fall med dödlig utgång, har utbrytit på mer än ett håll.

I maj hettade det till i Yabon. En grupp självutnämnda väktare tillfångatog ett av byråden och anklagade henne för samröre med Näven. När byknekten försökte ingripa urartade det i tumult på torget. Det hela slutade med att det förnärmade byrådet satt kvar, och flera av upploppsmakarna fängslades.

En kvinna som blivit allt mer känd under året är fåraherden Veira. Det berättas om hur hon hjälpt dem som hamnat i konflikt med näven och inspirerat många av dem som valt att stå upp mot de naronska inkräktarna - inklusive dem i Yabon. Många historier tillskriver henne närmast mytiska egenskaper, inte helt olikt hur man en gång i tiden beskrev Varghuvud. Trots att många talar om henne så har få faktiskt träffat henne. Väldigt lite är känt om henne, annat än att hon tros vara uppvuxen i Tangbergen. En del betvivlar till och med att hon finns på riktigt.

Mot årets slut gick en budkavle ut. Den var undertecknad av tre bekymrade wenheimare och adresserad till allt Wenheims folk. Man uppmanades att beväpna och förbereda sig, att vara redo att försvara hövdingadömet om det skulle bli nödvändigt.

Detta ledde till att ett härläger, under folklig snarare än formell ledning, samlades vid Tangbergens fot utanför Brantvik. Det dröjde inte länge innan de blev kända som “Veiras ledung”.

Naronien

I år har det har varit lugnare i Naronien, om man jämför med förra årets tumultartade slag om Birest. Staden bär inte längre några synliga ärr från striden, men den är ändå inte sitt forna jag. Festerna på “Entitan” är ett minne blott, och “Farons fäste” har byggs om från värdshus till logement för soldater.

De flesta aralanthiska slagskämpar som tillfångatogs efter slaget har vid det här laget antingen hittat hem eller till Valhall. Ett fåtal fångar tros dock fortfarande sitta i fängelsehålor i Triti.

Den nedrustning man kunde ha förväntat sig efter segern i Birest har inte ägt rum. På värdshusen i Ledeby syns fortfarande mången rastlös soldat i svartvit tabard till. Fredsfursten verkar ännu inte vara färdig med sitt värv.

Ett populärt ämne att skvallra om är vad som skulle hända med furst Grimar om han blir förnedrad i det Wenheimska valet. Vassa tungor gör gällande att hans far inte skulle se på det med blida ögon ... öga.

Randersmark

Konflikten mellan kungen och klanerna har fortsatt att pyra, utan att flamma upp på allvar. Prins Gorm är än så länge ogift, och därför oförmögen att ta över tronen. Många på båda sidor sätter sitt hopp till prinsens kröning, men de har än så länge fått vänta.

Under hösten lämnade dock Gorm Randersborg. Enligt uppgift var detta i strid med faderns vilja, och sökpatruller ska ha sänts ut. Det florerar många rykten om vad prinsen egentligen har för sig. En av de mer populära teorierna är att han söker efter draugen Bodvar, som han vill förgöra och på så vis hämnas sin mors död.

En och annan randersmarkare drömmer om att krig ska bryta ut i Wenheim - det skulle äntligen ge en ursäkt att mobilisera hären, och en möjlighet att döda lite vättar igen. Allt skulle åter kunna bli som på den gamla goda tiden!

Aralantha

I Aralantha har drottning Svava lyckats hålla sådant lugn, att man är mer oroad över utvecklingen i resten av världen än situationen hemmavid.

Kyrkan

Kyrkan ser läget i Naronien som illavarslande, och man oroar sig över vilken betydelse hövdingavalet i Wenheim skall få för asatrons framtid där. Chelmarorden i Aralantha har i all hemlighet skickat folk för att kunskapa och skicka försiktiga trevare om samarbete med motståndsrörelsen. Ännu så länge vill man dock inte riskera beskyllningar om att påverka det wenheimska hövdingavalet.

En präst vid namn broder Veland lär ska ha varit med om märkliga händelser vid en avskild gammal blotplats i Tangbergen.

Orden

Fokus för orden har legat på Bodvar. Man närmar sig nu slutet på den tråd av Nemssymboler, som man tror skall leda till draugens fall. Men den sista pusselbiten gäckar ännu ... och oroar ... : dödens symbol.

För närvarande leder spåren mot Tangbergen i södra Wenheim. Medlemmar ur orden har uppdagat flera dokument som stärker betydelsen av området kring Tingsvattnet. Inte minst bör här nämnas dagböcker nedskrivna under frihetskriget 618, nutida anteckningar från viss mäster Simlin, en vittberest och farlig magiker, samt kycklinggryta. Kanske till midsommar?

I västra Wenheim har några ordensmedlemmar varit engagerade i lokalpolitiken. Riddar Ulver av Aralantha, ordensmedlem och prominent gårdsägare i trakten, sägs ha hyst flera möten där medlemmar ur motståndsrörelsen deltagit. Eara, en annan ordensmedlem, är en av de wenheimare som undertecknade budkaveln, som ledde till att “Veiras ledung” uppstod.

Inga nya medlemmar har svurits in under året.