Nemrals näve

Denna text beskriver läget kring år 647.

Grundande

Nemrals näve bildades spontant av goda Naronier som ville bidra till landets återuppbyggnad. Unga män och kvinnor insåg hur sargat Naronien var efter kriget, och inspirerade av furst Keis omdaning ville de hjälpa sina landsmän. De reste runt i byar och hjälps i Keis och Naroniens namn till att bygga nya lador där den gamla brunnit upp, resa broar som rasat och så vidare. I vardera furstendöme (Gargul inkluderat) fanns en ledare för dessa rörelser, och eftersom de snart blev vida omtalade fick de kännedom om varandra. På hösten 643 samlades de fem i Nemevid för att där be furst Grimar om att få tjäna honom i en gemensam rörelse. De svor en ed som de själva skrivit, och därmed bildades Nemrals Näve.

Verksamhet

Formellt består Nävens verksamhet i att hjälpa folket. När en grupp ur Näven anländer till en by utbryter stor glädje och fest. Om det anses nödvändigt, och speciellt om gruppen innehåller någon potentat, skickas en kurir i förväg som informerar lokalbefolkningen om hur entusiastiska de bör vara. För det mesta är detta dock inte nödvändigt, då Näven tack vare sitt hårda arbete och de genuina förbättringar i folks vardag de åstadkommit faktiskt är populära helt utan någon propaganda.

Nävens medlemmar hjälper till med de sysslor som behöver göras i byn. De förfall som skett under kriget försöker de göra ogjort. Finns det rövare eller andra oroligheter i trakten hjälper Näven till att reda ut den situationen också, då de självfallet är beväpnade. Under sin vistelse hålls alltid någon form av festligheter där byborna kan visa hur tacksamma de är, och där Näven kan förkunna furst Keis budskap.

Nävens verksamhet har också en mörkare sida. Det är inte bara Naroniens vägar och lador som ska byggas upp, utan även dess folk. Då måste de ruttna delarna skäras bort. Gamla präster, dissidenter eller personer som bara inte uppvisar tillbörlig entusiasm registreras, misshandlas eller till och med dödas. Detta är inget man skyltar med, men observanta personer kan nog räkna ut vad det är som pågår.

På samma gång fungerar alltså Nävens medlemmar som arbetare, beskyddare, predikanter och underättelseagenter.

Näven har också palatsvakter hos samtliga furstar. Formellt sett är de där för att skydda furstarna och deras familjer, men i praktiken vet alla att de är ett maktmedel som furst Kei låtit installera för att bidra till konsolideringen av riket.

Under Furstemötet utsåg furst Kei Näven till beskyddare av Nems skola.

Ideologi

I Nävens retorik är det nya och framtiden framträdande. Organisationen är ung, och de flesta medlemmarna är ungdomar med svag förankring i Naroniens historia. Man vill ta framtiden i sina egna händer och själva bygga det nya Naronien. Man måste skapa både det land och det folk som krävs för att Naronien ska kunna blomstra.

Eftersom det är framtiden som gäller läggs liten vikt vid en persons bakgrund. Det är inte vem du varit och vad du gjort som är viktigt, utan vem du vill vara och vad du kommer att göra. Näven har varit en fantastisk klassresa för många, och hög och låg är formellt sett likar. Baksidan av detta är att många med ett mindre trevligt förflutet kan undkomma sina forna synder via medlemskap.

Religiöst betonar Näven furst Kei och furst Grimars storhet mer än vad man betonar själva ödestron. Inställningen till asadyrkare är kyligare än Keis officiella linje. Även om Grimar själv inte kan hålla sig så långt ifrån denna anser de flesta i organisationen att asatro borde förbjudas helt.

Egenskaper som hålls högt i Näven är mod, handlingskraftighet och hängivenhet. Man ser ned på de som är försiktig, eftertänksamma och pragmatiska. Eftersom det pågår en ständig kamp om status och uppmärksamhet dras Nävens medlemmar ofta till extremer och tar stora risker för att kunna stiga i hierarkin. Man betonar vikten av att vara stark, och styrka visar man genom att ta kommando och åstadkomma spektakulära resultat. Den som misslyckas är svag och förtjänade därför att misslyckas.

Ideologisk renlärighet är viktigt. Den som har den rätta övertygelsen kommer att vinna i slutändan. Om du bara tar Nävens budskap till ditt hjärta kommer du att kunna utföra stordåd. Följaktligen måste den som inte lyckas vara en tvivlare. Den som tvekar eller visar rädsla är rädd för att misslyckas, och är alltså också en tvivlare. Denna inställning leder till en verklighetsfrånvänd inställning till vad som är möjligt, och pressar många att göra saker som skulle framstå som dumdristiga och livsfarliga för en mer sansad person.

Organisation

Nävens organisation är kaosartad. Få formella strukturer finns, och Grimar styr den egentligen inte via order och dekret. Formellt är Grimar inte ens dess chef, utan dess beskyddare. För det mesta uttrycker Grimar mål och visioner, och sedan verkställs dessa av ivriga medlemmar som vill vinna Grimars gunst. Ju mer extravaganta och storartade en grupps insatser är, desto mer får de stråla sig i Grimars glans. Någon verksamhetsplan eller stadgar finns inte - organisationen drivs istället av ett gemensamt mål och en allmän vilja att klättra uppåt. Föga förvånande resulterar detta i en hög andel fraktionsstrider och det är inte alltid lätt att säga vem som bestämmer. I skarpt läge när ett kritiskt beslut måste fattas har dock Grimar alltid sista ordet, och han kan lita på att få sin vilja igenom.

Den enda rang som finns är riddare. Det är inte definierat vilka befogenheter riddarna har - de förväntas leda med hjälp av sin status. De fem ursprungliga grundarna är riddare, och även om de har samma titel som de andra riddarna har de i praktiken mycket högre status. Informellt används följande uttryck:

Fingrar - De fem grundarna av Näven
Knogar - Riddare i Näven
Händer - Insvurna i Näven, men inte riddare
Trogna - Ännu ej insvurna som arbetar upp förtroende för att försöka svära in sig.

Ingen blir någonsin tillfrågad att gå med i organisationen, och ingen blir någonsin tillfrågad att bli riddare. Istället får den som anser sig värdig medlemskap eller riddarskap erbjuda sina tjänster och svära en ed, och sedan är det upp till enskilda riddare (vad det gäller medlemskap) och Grimar (vad det gäller riddarskap) att acceptera eller förkasta "ansökan". Detta gör att man måste visa mod och handlingskraft för att ta sig uppåt, samtidigt som man måste akta sig - den som nekas avancemang kommer att bli utskrattad och förnedrad, och får kanske aldrig chansen att försöka igen. Det är alltså en fin avvägning när man är redo att ta sig uppåt… Eden som svärs är unik för varje enskild medlem, och skrivs av den som ansöker.

I och med att riddarna har makten att bestämma vilka som ska vara med eller inte har de en maktställning i samhället. Den som blivit riddare kan förvänta sig både fjäsk och mutor från de som vill in i organisationen, och de är inte ovanligt att oinsvurna är "hangarounds" runt en riddare en lång tid innan de vågar sig på att svära eden. Riddartiteln är därför mycket eftertraktad.

Det är riddarnas uppgift att rekrytera, och man svär sin trohetsed till en riddare. Denna riddare är sedan ansvarig för en på gott och ont - han belönas för ens framgångar, men kan också bestraffas för ens motgångar. Denna ordning bidrar också till instabilitet och fraktionsstrider då fotfolk har starka lojalitetsband till sina riddare.

Ett medlemskap i Näven kan te sig väldigt olika beroende på var i organisationen man befinner sig. Man kan likna det vid ett pyramidspel: de som gick med tidigt (eller tagit några genvägar mot toppen), har blivit riddare och har svurit in många personer har hög status och kan använda sin makt till allehanda godtycke. De som befinner sig längst ned, eller kanske inte ens lyckat gå med än, får däremot slita ute i byarna. I praktiken är deras chanser att klättra uppåt ofta små.

Näven i de olika furstendömena

Nemevid och Triti

Här är Näven som starkast, och det är också härifrån de flesta rekryterna kommer.

Tere

Näven har väldigt svag närvaro i Tere. År 644 skickades en expedition som resulterade i katastrof. Först försökte de övertyga den Teriska adeln om att ansluta sig, men det visade sig vara lönlöst. Då vände man sig istället till de livegna, och delade frikostigt ut fagra löften om framtiden. Detta lyckades så pass bra att de livegna i en by blev inspirerade till att göra uppror mot överheten. Detta sågs inte på med blida ögon av furst Keral, som lät fängsla Nävarna. Efter många diplomatiska förväxlingar släpptes de dock, men sedan dess har näven legat mycket lågt i Tere.

Njarka

Även här är Nävens närvaro låg. Furst Karg är inte alls förtjust i organisationen, och även om det inte finns några direkt bevis är alla övertygade om att han ligger bakom ett antal mord mot Nävar som varit dumdristiga nog att försöka verka i Njarka.

Östra Naronien

I början av 645 började Näven aktivt arbeta i Östra Naronien, det vill säga Wenheim. Målet är att förbereda för ett maktövertagande utan att behöva starta ett fullskaligt krig. Precis som i de västra furstendömena försöker man vinna välvilja genom att bistå med arbetskraft till utsatta och fattiga bönder, samtidigt som man predikar om Keis och Grimars förträfflighet.

Som starkast är Näven i de västra delarna av Wenheim, nära den Naronska gränsen. Man har framförallt riktat in sig på landsbygden, men man finns också i städerna. I Gargul lyser dock Näven med sin frånvaro. Det beror på att man inte vill provocera hövding Rannvi att börja motarbeta Näven.