Randersmarks styre (gammal)

I dag styrs Randersmark av Nerods och Randers ättling, Vidar son av Arngrim. Någon drottning finns inte sedan drottning Nanna blev avsatt. Vidar är herre och konung av Randersmark, samt herre och hövding av Randersborgsklanen och har under sig fyra fjärdings-väktare.

Erdfjärding i norr har Erdahem som huvudort. Där är herr Sigtrygg Arinbjörnson Fare tillsatt som väktare.

Lambefjärding styrs från Havaport och dess väktare är herr Torbein Skeppare.

Markrike fjärding rymmer inom sina gränser det berömda Belchari. Från sätesstaden Markevi styr herr Eigil Beintenson sedan några år tillbaka då han tog över efter sin mördade bror Veitgalf.

Utbyfjärding, slutligen har Utby till huvudort och herr Arngrim Vilmundson Bågskytt till fjärdingsväktare.

Därtill kommer konungens halvbror Ingjald, även kallad Bastarden, som ansvarar för hären under konungen och är den som personligen leder Nerods märke.

För rikets styrande har konungen sitt råd till förfogande. I rådet finns ofta fjärdingsväktare som av ålder eller annat skäl dragit sig tillbaka från sin post med konungens gunst i behåll. De tjänstgör istället i rådet och är för närvarande blott sex till antalet.

Högst i rang har kanslern som är herr Bure Hreimarson av Hvrå. Han sköter förvaltningen av riket. Näst i rang kommer drots Hörder Geimundson av Rygjardal. Han efterträdde den nyss avlidna Ulf Stenkilson av Kattisberg. Drotsen efterser lagarna och tingens dömande. Mäktig är även hovskattmästaren herr Brynolf av Toljardal, vilken ansvarar för rikets kassa och sätter tullar och skatter. Mest penningslukande har det stora tempelbyggandet i Lärke varit. De två övriga i rådet är marsken och översteklanherren. Marken herr Erengisle Tormudson av Silvhyttr sköter rikets försvar, såsom borgarnas skötsel och övervakar övandet av nya ryttare till hären. Översteklanherren herr Ragnvald Skulason av Randgrindr övervakar klanerna.

Förr var det Vidars farbror Arnod som ledde rådet och tog över landets styrande i konungens frånvaro men han har, enligt Vidar, under Hovaskulles efterspel missbrukat den positionen och är numer fråntagen det ansvaret. Det är nuförtiden Vidar själv som agerar ordförande för rådet, men han försöker att låta bli att lägga sig i rådets diskussioner så länge det är möjligt. Vidare är det rådet som helhet som tar över styret av landet då Vidar själv inte kan utföra jobbet. Arnod sitter dock fortfarande kvar i rådet utan specifika uppgifter.

I Randersmark är klanerna mycket självständiga och svåra att råda över. Kungamakten är i de flesta avseenden ganska svag, dock styrs hären med fast hand.

Hären

Den randerska hären består endast av ryttare och de delas in i märken, fanor och fylkingar. Ett märke består av tvåhundra ryttare och leds av prövade kämpar och i vissa fall väpnare. En fana utgörs av sex märken och dess ledare kallas faneriddare om han är dubbad, annars faneryttare om denne är ofrälse. En fylking, slutligen, består av halvdussinet fanor, alltså sjutusentvåhundra ryttare. Dessa leds alltid av riddare, kallade fylkesriddare.

Randersmarks här består av fem fylkingar. Därtill kommer de märken som är förlagda till de olika städerna, samt ledungen i Havaport. Stundtals ställer även Zaardras en fana av ypperliga bågskyttar till konungens förfogande. Frälset

I Randersmark är lagen sådan att kvinnorna ärver gods och gård, medan männen ärver titel och rang. Det gör att frälset i landet inte är godsägande, utan ett krigiskt frälse med namn och heder som enda tillgång. Sålunda är riddartiteln en frälsetitel i Randersmark. Riddare kan endast dubbas av en krönt konung, vilket innebär att om Vidar stupar, kan ingen ny riddare krönas förrän Gorm vuxit upp, gift sig och blivit krönt.

Olika riddartitlar är Fjärdingsväktare, Fylkesriddare, Faneriddare, samt vissa klanhövdingaskap. Väpnare som också kallas svenner är den lägsta frälserangen i Randersmark.