En dag som alla andra...

- Ers nåd, flåsade Jerom när han andfådd slog upp dörren till kammaren.

Jarlen sköt undan några papper och tittade på sin trofaste tjänare Jerom. Han hade ärvt Jerom av sin far Absalon. Den snart trettio år gamle jarlen log för sig själv när bilder från barndom passerade förbi i det inre. Bilder där den redan då gamle tjänaren Jerom berättade sagor om troll och annat för en liten pojke. Det var bekymmerslösa tider. Lite trött, men ändå varmt log jarlen mot den fårade och åldrade tjänaren.

- Jerom hur många gånger ska jag behöva säga att du ska knacka först.

- Förlåt ers nåd. Skeppar-Aske har lagt till i hamnen.

Skeppare Aske var en djärv sjöfarare och en duglig handelsman. Trots sin ringa ålder av 28 somrar var han en av de rikare.

- Än se´n då Jerom? Skeppar-Aske lägger till i hamnen oftare än mången annan.

- Han vill träffa er ers nåd, omedelbart. Han väntar här ute.

Jarlen sträckte på sig och såg genom dörrspringan som Jerom lämnat en man i i ovårdade kläder. På hakan fanns spåren av flera dagars overksamhet med rakkniven. Inte likt Jerome som var så noga med sitt yttre tänkte Jarlen förstrött.

- Han säger att de slåss i Aralond.

- Vafalls, skrek Peder och reste sig, släpp in honom genast. Vad väntar du på?

- Som ni befaller ers nåd.

Jerom bugade och öppnade upp dörren. Den härjade kapten Aske steg in och knäböjde.

- Res dig, vad har du för nytt?

- De slåss i Aralond.

- Så har det sagts mig, men vilka slåss och varför?

- Nordmännen mot folket. Ett uppror har flammat upp med stor styrka och kraft. Det är välorganiserat. Nordmännen håller bara staden. Det talas om att de snart får ge upp upp även den. Torgeir Kare är död, han var upprorets första offer.

- Vad gör konungen?

- Det sägs att konungen är död.

Peder blev likblek, allt blod försvann från honom och det tog sekunder innan han kunde forma sin läppar och frambringa ett enda ord:

- Berätta.

- Det sägs att kungen är död och en man vid namn Mornam tagit makten. Jag vet inte så mycket mer än så.

- Jerom belöna den här mannen frikostigt, ge honom mat och ett bad först.

När Jerom och Aske lämnat kammaren satt sig Jarlen ned vid borde och borrade huvudet djupt i händerna. Så satt han där länge. Sedan reste han sig och gick runt i rummet. Slutligen stannade han upp och med nyfunnen styrka satte han sig och började att skriva på ett brev, ett brev som gav Nordmännen en ny fristad, ett brev som innebar slutet på jarladömet Dahlen, ett brev som gav födelse åt riket Dahlen.