En kväll uti Gargul

Av: Sorkar & Strängar.

Du kan lyssna på sången på Spotify, och beställa visböcker och skivor på Sorkar & Strängars hemsida.

En kväll uti Gargul där satt jag och söp
och spelade lira så svetten den dröp
Jag spela’ och drack för att dränka min sorg
på en krog ibland gränderna vid Garguls borg

En bra melodi hade bitit sig fast
Orden tröto och jag konstaterade krasst:
Du är slut din suput, bara packa och gå
På en krog uti Gargul, där tänkte jag så

Då hörde jag någon som skrattade högt
och sade ”Min herre, jag tror det går trögt
Ert mjödkrus ser tomt ut så kom, bara kom
Jag har silver”, sa hon och jag vände mig om

Som slagen av blixten jag satt där jag satt
och trodde att Fröja mig spelat ett spratt
Jag satt kvar tills hon kallade ännu en gång
Hon var orden jag sökt till min gäckande sång

Orden fanns i mitt huvud men tungan var stum
Hon var allt som jag sökt men jag kände mig dum
där jag gick mellan borden och vacklade till.
Det kändes för mig som om tiden stod still

”Min herre, jag ser att ni arbetar hårt
och jag kan förstå att det måste va’ svårt
Slå er ned och berätta för mig ert besvär.
Vad som tynger ert hjärta och själen förtär”

”Mitt största problem är hur vacker ni är
När jag vände mig om, ögonblickligen kär
Jag föll tungt som en fura inför er gestalt
och genast begrep jag att ni var mitt allt”

”Håll an, lille spelman, välj väl dina ord
Seså, sansa dig nu! Slå dig ned vid mitt bord
Glöm ej bort du är gästen och jag är din värd.
Låt ditt sömniga huvud få ro vid min gärd”

I dina ögon jag drunknade glatt
Du såg på mig som om du funnit en skatt
Vi drack och vi skrattade aftonen lång
och till sist var den klar; vår besvärliga sång

När vi tittade upp var det tomt på vår krog
Vi såg på varann’ och jag såg hur du log
Så vi gick till ditt rum, men jag var för full.
När vi skulle till sängen så föll jag omkull

Hon la’ mig i sängen; så varm och så skön
och jag hoppades på att få spelmannens lön
Jag tackade Brage för kvällen jag fått
men när jag kvicknade till hade hon redan gått