Hästen

I sunnifagn båd skön och varm
red tappre Geran ut
Blott denna längtan fylld´ hans barm
Ge sagan lyckligt slut
Den fagra sessan Gyllenlock
had´ rövats bort, o ve
av draken vid namn Amarock
sånt brukar ofta ske

Herr Geran på sin tappra häst
han reste runt vår värld
I höger hand en arbalest
i vänster hand ett svärd
Men vägen var som utan slut
och långt till drakens topp
Vår hjältes trötthet blev akut
när någon ropte: - Stopp!

I vägen framför Gerans häst
en bråddjup klyfta rann
däröver var en stenbro rest
och framför den en man
- Om andra sidan du vill se,
så talte mannen båldt,
du svara måst på frågor tre!
Han log, men illa dolt

- För gissningslek jag tid ej har
när sessor är i nöd!
En pil från arbalestet far
och mannen faller död
Så red de vidare på jakt
och sökte Gyllenlock
De gjorde allt uti sin makt
och fann så Amarock

På bädd av guld och ädelsten
låg draken grön och trygg
Herr Geran var dock inte sen
att visa råg i rygg
- Ge hit prinsessan, stygga kräk
du har mig icke skrämt!
- Håll mun din tölp, du blir mitt käk!
sa draken oförskämt

En våldsam strid då började,
prinsessan, hon blev kär,
men tappre Geran stupade
Hur slutar nu det här?
Jo, Gerans häst som dittills stått
så tyst och snäll bredvid
Han har av draken nog nu fått
och bjuder in till strid

En vild attack, en våldsam krock,
för stark var Gerans häst
Han gjorde slut på Amarock
Som make blir han bäst!
Så red de bort så ståtliga
ett udda, vackert par
och levde sedan lyckliga
i alla sina dar