Hjältevisan om Lo

Ett år tog väl rundan runt sjön, eller två
En gång vi en adelsfamilj stötte på
De trodde att livet i skogen var lätt
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

De byggt sig ett hus invid sjöstrandens kant
På ostadig lermark mitt uppå en brant
Vi såg när det gled ut i sjön rätt och slätt
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

Med huset fru Björnhjärta sjönk som en sten
Lo kasta sig i och fick tag i ett ben
Han drog henne upp på ett makalöst sätt
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

Herr Björnhjärta som ville hjälpa sin fru
Hade själv hoppat i men fick ångra det nu
Av den fruktade storgäddan fick han ett bett
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

Innan monstret helt slukade Björnhjärtas kropp
Satte Lo för dess måltid med pilen ett stopp
Sen dess har herr Björnhjärta gått lite snett
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

Den gamle herr Björnhjärta stod strax intill
Men blev skrämd av tumultet och irrade vill
Lo spårade upp honom smidigt och lätt
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

En röd svamp med prickar den minste fann gott
Lo tog den strax innan den läpparna nått
Fatalt om den lilla fått äta sig mätt
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt

Familjen har flyttat tillbaka till stan
För att leva i skogen man måste va van
Jag var med när de bjöd Lo och oss på bankett
Jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt
Ja, jag var där när Lo räddade Björnhjärtas ätt