Unger Sven - Hjältesång till Alrik

Det var en gång en unger sven, som färdas utan häst,
Han var så stor, han var så stark, jag han var faktiskt bäst,
Han vill så gärna strider kämpa, vill så äran nå
Det här är sagan om vår vän som uti världen gå

Då mötte han en mager mö, han ville henne ha,
Han åma sig och kråma sig, tog mod till sig och sa
Vill du bli min, men hon sa NEJ, jag vill nog ha en man
Det här är sagan om vår vän, vi lovar den är sann

Va' falls sa han, Jag står ju här. ”Jag ser ju vad jag får
bak örat vått, och fjun på kind, på bröstet inget hår
du vill så gärna strider kämpa, håller ej mina mått”
Det här är sagan om vår vän, som just har korgen fått

På vägen kom en gammal man, klev ut ifrån en lund
han rygg var krum, hans hår var vitt och käppen den var rund
”Vill du ha hjälp” men gubben fnös: Nej tack du unger sven
Det här är sagan om vår vän som börjar längta hem

Och tiden gick, ja flera år med många äventyr
på fält han slogs och ära vann, nu hemåt kosan styr
På bröstet nu en fäll av hår, på hakan likaså
Det här är sagan om vår vänn som nu har hår som få

Då mötte han en mager mö, HON ville honom ha
hon åma sig och kråma sig, tog mod till sig och sa
”Vill du bli min” och han sa ja, och nu är sagan slut
Det här är sagan om vår vän som tillslut fick sig ett skjut.