Tors Ljus

Orden skapades av Mornam något år före kuppen, d v s 626. Före kuppen fungerade den som ett slags hemlig kunskapar- och stridorganisation, vars uppgift var att förbereda inför maktövertagandet. Efter kullen 627 fastställdes orden, och organiserades enligt vad som står nedan. Till stormästare sattes landriddare Tyra Gudmarsdotter Örne.

Orden har fyra funktioner: budbärare, kunskapare, militär och rättsskipande. För varje gren sitter en ordensmästare, som samtliga har full rapporteringsskyldighet till ordens stormästare. I teorin är det tänkt att varje enskild riddare i orden (i dag ca 200) skall kunna tjänstgöra på vilken post som helst. I praktiken fungerar det inte riktigt så, dels eftersom orden är ganska nyskapad, och man inte hunnit med att låta alla tjänstgöra överallt, dels eftersom inbördeskrigets påfrestningar kräver att var och en finns på den plats där han/hon gör bäst nytta och man inte har råd att ”omskola” folk för ofta. Men till stor del lyckas man dock hålla denna ordning någorlunda fungerande.

Orden styrs av ett råd, som består av de fyra ordensmästarna och stormästaren. D v s i praktiken styr stormästaren enväldigt, och ordensmästarnas funktion i rådet är endast att rapportera och informera. Att inte vidarebefordra kunskap uppåt bestraffas mycket strängt, liksom att hemlighålla något för en ordensbroder. Denna senare regel gäller endast mellan likasinnade samt uppåt, d v s en riddare skall vara sann mot samtliga andra riddare samt mot ordensmästare och stormästare, men behöver inte yppa något för väpnare och junkrar. Ordensmästarna är endast rapporteringsskyldiga inför varandra och stormästaren, och stormästaren är endast ansvarig inför gudarna. Regeln gäller även personliga uppgifter, integritet och rätt till ett eget liv är inte något som uppmuntras inom Tors Ljus.

De riddare som upptas i Tors Ljus är de bästa av de bästa, med stor stridsvana och helst också av god börd. En kyrklig bana av något slag är meriterande, och flera av riddarna tillhör också det lägre prästerskapet. Förutom riddare består orden av väpnare och junkrar. Väpnarna är inte alla tänkta att bli riddare, utan fungerar mer som en slags avancerade och stridskunniga tjänare. Junkrarna är unga adelssöner och –döttrar som uppfostras i vapenkonst, politik, kunskapande och annat av en riddare i Tors Ljus. Denna senare funktion har hittills inte haft så stor betydelse, men är tänkt att bli bestående och mer utvecklad när Nars ätt är besegrad.

Orden väljer själv ut de som kan tänkas bli antagna, men lyssnar naturligtvis på förslag från personer för vilka man har respekt. Det vanligaste är att en ordensriddare föreslår en vapenbroder eller annan väl känd person. Denna granskas sedan av rådet, och om allt är som det skall antas personen som väpnare eller junker, beroende på vad han eller hon har för mål. Ordens tanke är att en junker skall tjäna i två år innan han eller hon kan välja att antingen lämna sitt junkerskap (en junker är inte medlem av själva orden, utan tjänar endast sin riddare) eller bli väpnare. En väpnare skall tjäna i fem år, innan han eller hon kan bli riddare, men det är inte alla väpnare som kommer att dubbas, och alla vill det inte heller, eftersom en väpnare trots allt har en större frihet än en riddare.

Detta system har av naturliga skäl inte fungerat fullt ut ännu. Ett antal riddare dubbades (flera var redan vanliga riddare, men slogs till ordensriddare) redan vid ordens instiftande och fler vid fastställandet av den. År 627 bestod därför orden av ett femtiotal riddare, alla mycket trogna Mornam, och alla kämpar vid befriandet av Aralantha ur Nars ätts svekfulla händer. De väpnare som antogs under det första året var oftast redan väpnare till sin riddare, men sedan har väpnarna antagits på egna meriter. En väpnare av Tors Ljus kan mycket väl vara redan slagen riddare, men får inte räknas som riddare av orden innan rådet har ansett honom/henne värdig.

Initieringen av en ordensriddare är en mycket hemlig och mytomspunnen ritual. Det sägs att den blivande riddaren torteras till gränsen för det uthärdbara, att det förekommer märkliga sexuella ritualer, att Tor själv nedstiger med sina bockar för att välsigna den nya riddaren, att man ägnar sig åt – kort sagt, alla rykten som brukar gå om hemliga organisationer går också om Tors Ljus. Hur en riddare dubbas vet endast de som själva är riddare, och de brukar inte ha så mycket emot att späda på ryktena.

Nardraum är det förhärskande idealet inom Tors Ljus, och religionen är en otroligt viktig beståndsdel. Orden anses vara gudarnas egna förkämpar, och riddarna ser sig själva som trons främsta försvarare. Att Nars ätt svikit Nars rena lära och ideal är anledningen till att man gjorde uppror mot den svage Gladuron och att man nu fortsätter kampen mot den förfallne Edarin.

Ordens motto är Utan Nåd, och man har gjort sig kända för en mycket ojävig rättsskipning, där Mornams trohetslagar och den sanna läran är den grund man dömer på, och där hänsyn inte tas till person och rang. Nåd, i betydelsen förlåtelse för begångna brott, existerar inte. För att statuera exempel och visa Mornams och ordens makt verkställs domarna alltid inför åskådare. Domarna är hårda, men rättvisa, och för den som håller sig till den rätta tron och inte bryter mot trohetslagarna finns inget att frukta.

Eftersom tron är grundläggande för orden hålls blot och bönestunder ofta. Dessa är oftast mycket enkla, och kan hållas av samtliga riddare inom orden. Om ingen riddare är närvarande kan även väpnare leda blot och bön. Dock skall det, om inget annat befalls, hållas av den högste i rang.

Riddare av Tors Ljus bär ett enkelt vapen, tre svarta torshammare på vit botten. Väpnare bär en vit sköld med en torshammare. Stormästarens vapen har en flammerad röd överkant. (Hur vi skall skilja ut ordensmästarna vet jag inte, men det är ännu inte så viktigt. Förslag?) Vid strid och i ceremoniella sammanhang bär riddarna vita mantlar.