Vapenstillestånd i Aralantha

Av Patrik Oksanen.

Vid krigsrådet i Meldar beslöt jarl Dana av Chelmar att skicka fröken Nerina Nordangård till jarlen av Odels för att utröna om det fanns utrymme för en vapenvila. Följande kom Nerina Nordangård hem med:

Proklamation utfärdad femtonde dagen i lieting

Låt det genom detta bli allmänt känt att det från denna dag till Midvinters avslutande råder vapenvila mellan de styrkor som lyder under prins Edarin av Nars ätt å ena sidan och de som följer jarlen av Odels och jarlen av Åtuna å andra sidan. Detta fördrag är för prins Edarins del tecknat av rikets första härförares, jarl Dana Chelmar, utsedda sändebud fröken Nerina Nordangård av Meldar och för Odels och Åtunas räkning är fördraget tecknat av jarl Meiron Solkulle av Lonäs av Odels, segraren vid Hovas Kulle. Brott mot denna vapenvila straffas i enlighet med aralanthisk rätt såsom dråp eller dråpförsök göres.

Nerina Nordangård av Meldar
Jarl Meiron Solkulle av Lonäs av Odels


Dessutom förhandlade Nerina Nordangård och jarlen av Odels om en längre vapenvila. Under förhandlingarna dök också riddar Eron Silvermåne upp. Silvermåne är känd för att vara jarlen av Odels blivande svåger samtidigt som han har slagits för Edarin av Aralantha. Den naronske riddarens roll i förhandlingarna är okända, enligt rykten i Borgevid hade han stor del i förhandlingarna, men källor närstående fröken Nordangård hävdar att den enda Silvermåne gjorde var att tjaffsa om sitt förestående bröllop och två lurkar som satt i jarl Meirons fängelsehålor.

Odels krav var först mer omfattande - bland annat gjordes det anspråk på områden i Chelmar. Odels hade också större krav på skadestånd och krävde mer omfattande skattebefrielse i Patre än vad som sedan kom med i slutdokumentet.

Fördraget ska nu godkännas av prins Edarin och jarlen av Åtuna, och frågan är om båda herrarna kan gå med på fördraget, och om kung Mornam hinner så missämja i fredsleden. Hur prins Edarin mer eller mindre bångstyriga jarlar reagerar vet ingen heller, kan jarl Henrik av Odels acceptera ett vapenstillestånd överhuvudtaget, kan jarl Eirk av Noldria acceptera att släppa in Odels handelsmän i Patre och kan jarl Dana av Chelmar acceptera att ersättning till änkor och barn går till Odels folk när det finns drivor av faderslösa och moderslösa barn och änkor och änklingar i Chelmar?

Här är fördragsutkastet:

Vi, prins Edarin av Aralantha, riktets föreståndare och ställföreträdare åt kronprins Eduron av Nars ätt, ingår i eget och broders namn detta fördrag.

Vi, jarl Meiron Solkulle av Lonäs av Odels, segraren från Hovaskulle, ingår i eget namn detta fördrag.

Vi, jarl Ragnar Ering Vädersol, herre till Åtuna och Tiria, ingår i eget namn detta fördrag.

Från denna Midvinter i Odins år 631, att löpa i fem år framåt är detta fördrags giltighet. Före det femte midvinters ingående skall de fördragande parterna avgöra om fördraget skall förlängas, ånyo tas under övervägande eller avbrytas.

Fram till denna dag råder vapenvila mellan fördragsparterna enligt nedanstående regleringar.

För det första omfattar fördraget de områden som idag kontrolleras av styrkor lojala mot Prins Edarin av Aralantha och kronprins Eduron av Nars ätt, samt i händelse de områden som från denna dag slutit sig till Nars ätt och som denna dag styrs av kung Mornam av Aralantha.

Fördraget omfattar även de områden som jarladömena Odels och Åtuna omfattar efter konung Mornams delningsfördrag av Noedren och Tiria år 627, samt det som idag styrs av friherren av Öska, det vill säga städerna Noedren och Laumarn och området därimellan.

Fördraget omfattar ej andra områden i Aralanhta än ovan angivna, som efter denna överenskommelse kommer under Odels och Åtunas styre.

Vidare garanterar vi, prins Edarin av Aralantha, rikets föreståndare, att köpmän från Odels får fritt tillträde till staden Patre. Vidare befrias de från stadsskatt på varor som är på väg till eller från Odels och som är av nedan nämnda slag; salt, säd, sten och ädelmetaller.

Utöver detta skall vi, Prins Edarin av Aralantha, skicka 500 guldmynt till jarlen av Odels för att utdelas bland änkor och barn till fallna soldater som dog i samband med stormningen av Patre.

Vi, de ingående parterna, tillåter fri handel mellan områden som står under vår kontroll. Dock skall inga trupper, eller handelseskorter, större än 5 man färdas över gränserna.

Vi, de ingående parterna, skall med omedelbar verkan släppa krigsfångar som hållits fångna i väntan på lösensummor utan att sådana behöver utbetalas. De kämpar och anhängare som tillfångatagits vid andra tillfällen än i samband med strider skall släppas om de inte begått andra brott.

Inför den Höge ingår vi detta fördrag år 631 med edlig försäkran om att följa det både i ord och handling.

Edarin av Aralantha
Meiron av Odels
Ragnar av Åtuna