Kalender, högtider & månader

Den erborigiska kalendern är lik vår, men det finns skillnader. Året är uppdelat i tolv månader, som har egna namn, men istället för att lägga till en skottdag vart fjärde år lägger man i Erborigen till sex dagar vart tjugofemte år. De här dagarna läggs i samband med midsommar, och då kallas det för stormidsommar. Det senaste stormidsommar inföll år 625, nästa stormidsommar blir år 650.

De fyra främsta högtiderna i Erborigien är midvinter, dagvändningen, midsommar och nattvändning. Midvinter inträffar när året är som mörkast och firas i tre dagar. Blotet är, efter midsommar, det av tradition viktigaste blotet under året. Man offrar mjöd, säd, ox- eller grisblod för ett gott år och goda skördar.

Dagvändningen firas den sista dagen i havating. Under dagen blotas det vid tempellundarna och på kvällen samlas släkt och vänner för att äta fågel. I Aralantha avnjuts mest tamhöns och kalkon, medan i Randersmark och Naronien dukas det fram ripa och tjäder.

Midsommar är den stora tacksägelsetiden då man prisar gudarna för att värmen återvänt och för att skörden ska slå väl ut. Högtiden firas i slutet av sumri under tre dagar, den första tillägnas Frej, den andra Tor och den tredje Oden. Dagarna präglas av mycket dansande, frosseri i allehanda drycker och maträtter, och rikligt blotande. Ofta sker giftermål under högtiden, då det anses bringa välgång för familjen om man gifter sig under midsommar.

Vart tjugofemte år firas stormidsommar. Utöver de tre dagarna i slutet av sumri kläms ytterligare sex dagar in. Valigtvis firas stormidsommar så att Frej, Tor och Odin tillägnas tre dagar var.

Nattvändningen firas den sista i lövbrand. Festligheten är skördefest där man tackar för skörden som varit.

I varje trakt finns en rad lokala högtider (tänk på att Erborigien är lika stort som halva Europa), dessutom finns det lokala variationer på de stora högtiderna. För att ta några exempel;

I Dahlen firas Landstigningsdagen den trettonde i havating som minne av Absalon Askerssons anländande till Dahlen.

I Borgevid är den tjugoåttonde i lietid Befrielsens dag, en dag som firas med mat, mjöd, hjälteberättelser och offereldar som en påminnelse av de onda åren.

I Aralond sjösätts skeppen den första fullmånen i havating. Det firas med det Stora Sjöslaget, där varje friherredöme utrustar ett skepp med dussinet män som slåss med träsvärd. På kvällen serverar alla värdshus i staden Sjöslag från Aralond, små laxknyten i en spegel av kryddad sås på ett stort fat.

I Zaarvi firas den tionde i sunnifagn Hoppets dag, årsdagen av att Rander och Nerod d.y. skildes åt i just Zaarvi och Nerod drog vidare österut.

I Arnak firas Mjödlöpet den åttonde i starrfrost. Då avsmakas årets brygd av stadens traditionella honungsmjöd på traditionellt vis, läs våldsamt.

Månadernas namn