Erborigiens magiska system

I Erborigien anser de flesta magiker att Nems System är det enda ordentligt uppstrukturerade sättet för människor att använda magi till att påverka sin omvärld. Enligt magikernas sätt att se det använder till och med asaprästerna en variant av detta. En uppfattning som prästerna inte håller med om, dessa menar att de får kraften från gudarna, och att magikerna i sin tur också får sin kraft från gudarna - men att de inte vet att bruka den lika väl som prästerna. Trots detta lever magiker och präster sida vid sida i Aralantha, och denna tvist hålls oftast på en akademisk nivå.

Magikerna brukar konstatera att andra raser kan bruka magi på andra sätt som t ex alver, som använder magi mer intuitivt, och dvärgar, som är de sanna mästarna på att lägga in magi i sina smideskonstverk. Mycket litet är känt om de druidiska Myhrnam, vilka kanske inte ens är människor. Deras magi är verkar vara annorlunda, kanske mer shamanistisk och ostrukturerad, men om detta är inte mycket känt. Det som är känt, av det lilla fåtal som har mött dem, är att de verkar lyssna till skogen.

En del folkslag, som Dagafolket, använder sig av sejd och shamanism, och hur detta ska ses utifrån ett magiteoretiskt perspektiv är något man tvistat om i Magikerakademin i Aahren. Inte sällan ser dock de skolade magikerna ned på sådana folks magiska kunskaper.

Gällande ursprunget och metoden för illvättars magiska förmåga är mycket litet känt. Människor stannar inte tillräckligt för att kunna prata med illvättarna om detta, om illvättarna mot förmodan skulle vilja det...

Det finns dock även ett fåtal människor och andra varelser (exempelvis rollen Gyllenskugga) som mest lyckats lära sig magi på en mer praktisk och intuitiv väg, vilka magiker menar kan klassas in som shamaner. Intuitiv magi är även möjlig för icke-magiker (förbannelser i dödens stund och liknade) och torde helt enkelt enligt magikernas sätt att se det vara en slags ostrukturerad magi. Återigen, har prästerna och större delen av folket en annan syn på saken...

Enligt de mer skolade mänskliga magikerna använder shamaner samma sorts "system" för magi fast på ett ineffektiv sätt, de vet bara inte om det. Detta brukar de skolade magikerna oftast bevisa genom att påvisa att de utklassar "de oskolade och barbariska shamanerna" i alla områden. Undantaget gäller möjligen spiritism och naturmagi, samt att de har även vissa svårigheter med förbannelser då dessa är svåra att strukturera upp och verkar kräva mer kraft av skolade magiker än av intuitiva.

Nems System

Nems system var ju som bekant skapat av Nem, som sägs vara den förste som fick kontroll över magi i vår del av världen, för människornas bruk. Nems egentliga ursprung är inte känt för Erborigiens folk, inte ens för magikerna som har studerats hans läror utan och innan. För att föra ett resonemang kring det hela skadar det inte att man känner till en del. Nem är inte född i Erborigien. Han kommer liksom dvärgar och alver från andra delar av världsträdet eller kanske från gudarnas länder. Där hade han lärt sig mäktiga trollkonster. Under sina vandringar på världsträdets grenar kom han så till en barbarisk och oupplyst trakt, kallat Erborigien. Där började han undervisa människorna, så att de kunde resa sig ur sin okunskaps mörker. Han gav dem runor att rista, sånger att sjunga och galdrar att säga. I sin iver att undervisa blev han dock otålig på sina okunniga och ointresserade studenter och övergav dem till sist i vredesmod. Efter sig lämnade han dock skrivkunnighet och inte minst Nems system. Nems system grundade sig i de färdigheter Nem hade lärt på andra platser, men anpassades till förhållandena i Erborigien (som bland annat postulerar att gudar ej kan ta gestalt i full kraft där) och till de människor som bodde där.

Detta gjorde han före Nars tid, men långt efter att ödestron hade vunnit sitt inflytande i urtidens dimmor. Detta system är därför endast en uppstrukturering av det mönster enligt vilket magin kan utnyttjas, och inte inbyggt i världen av Oden själv. Utöver detta finns det en möjlighet att det saknas vissa aspekter i Nems system, då Nem kanske gjorde vissa misstag, eller kanske inte ämnade att magin skulle kunna användas på vissa sätt. Det kan vara så att han tyckte att det redan fanns kompetens inom mänskligheten inom vissa områden - där hans system inte riktigt är välutvecklat, såsom spiritism. Kanske var det också som så att Nem aldrig han utforska sitt system klart.

Lärda män har länge försökt påvisa bristerna i Nems system, dock utan större framgång. Indicier som talar mot Nems system är bland annat att olika symboler kräver olika mycket av de som använder dem, samt att systemet har förbättrats för mänskligt bruk sedan Nems tid genom att två ytterligare symboler har lagts till. Utöver detta ryktas det om "det femte elementet", den del av systemet som Nem inte delgav människorna, som ofta benämns Vishtea. Detta skulle ha använts av Nem för att skapa sina mest fantastiska magiska skapelser, som inte har kunnat återupprepas, exempelvis malströmsportarna.

Nems System består av fyra olika dimensioner, vilka har ett antal olika symboler som betecknar olika element. Systemet går ut på att magikern drar olika sorters magisk kraft beroende på vilken sorts effekt man vill skapa. Denna kraft dras från den energi som omger allt och finns i allt, vilken av de lärde benämns Eterkällan.

Nems System består av fyra olika dimensioner, var och en uppdelad i två eller fyra beståndsdelar, vilka är representerade av olika symboler. De olika dimensionerna och deras symboler är:

Den första dimension: Elementen & Materian

Jord, Luft, Eld och Vatten. Dessa komponenter behövs oftast för att frambringa fysiska effekter i omvärlden. Det krävs relativt mycket kraft för att kunna frambringa dessa fysiska effekter, speciellt eftersom det oftast krävs att man använder någon grad av symbolen Sanning. Vissa effekter som frambringas, t ex påverkan på väder, kan tillskrivas flera element ihop. Vid regn är det Luft och Vatten som skall vara inblandat, samt Eld om man dessutom önskar några blixtar. Aralanthas magiker brukar oftast specialisera sig på ett av dessa element och studera detta över allt annat.

Den andra dimension: Verklighetens nyanser

Sanning och Illusion var de symboler som Nem skapade för att påvisa hur verklig en effekt är. Han hade dock inte förutsett att Sanning skulle vara alltför svåranvänt för de flesta mänskliga magiker, då det krävs en hel del kraft och skicklighet att bemästra och kasta besvärjelser med ren Sanning i sig. Därför har magiker i forntiden forskat fram två mellanstadier med olika blandningar av Illusion och Sanning i sig, vilka kallas fas två och tre, för att underlätta besvärjelsekastandet. Sanning används i praktiken av alla besvärjelser som skall ha en fysisk effekt, emedan Illusion endast skapar bilden av detta vilket oftast räcker till exempel för påverkan av sinnet. Alla magiska effekter kräver att man har kraft från en av dessa element. Dessutom används Sanning även för besvärjelser för att varsebli olika förhållanden.

Den tredje dimensionen: Dimensionerna

Tid och Rum är de enda symbolerna här. Tid används för besvärjelser som skall ha en varaktighet som är längre än vad magikern koncentrerar sig, samt för besvärjelser som skall aktiveras senare vid en specifik händelse eller tidpunkt. Symbolen Rum används i de besvärjelser som påverkar platser eller alla som befinner sig där, och inte endast skapar en effekt i det. Den används därför ofta för kontrollerande besvärjelser eller möjligen i skapandet av larmanordningar. Dessa symboler kan naturligtvis användas för att påverka tid och rum självt, men för detta krävs ofta hög kontroll och stora kraftnivåer.

Den fjärde dimensionen: Livsbetingelser

Liv och Död är denna dimensions symboler. Liv används främst för att påverka levande varelser och växter, och kan även användas till helande besvärjelser. Död kan användas dels till att döda, och brukar då användas som beståndsdel i en annan effekt, exempelvis ett eldklot. Det är dock extremt kraftkrävande att använda enbart Död i en besvärjelse som bringar livet ur någon. En föreslagen förklaring till detta är att en sådan effekt kräver att själva eterkällan måste upphävas i det påverkade målet för att döden skall inträffa. Död används dessutom till att påverka materia som en gång varit levande. För att påverka sjukdomar krävs dock både Liv och Död. Död kan dessutom användas till att skapa smärta och för att söva varelser, även om man då gärna även bör använda symbolen Liv. Generellt kan sägas att Liv och Död är ganska sammantvinnade, vilket bland annat innebär att för att påverka sjukdomar krävs dock både Liv och Död.

Rent generellt är det svårare att dra kraft genom olika symboler inom samma dimension, samt svårare desto fler symboler som man försöker åkalla. Å andra sidan är det lättare att få tillräckligt med den sorts kraft som man behöver för effekten ju fler symboler som används. Det hjälper oftast att rita symbolerna som används i en besvärjelse i luften, på något material eller till och med ha en graverad symbol på en talisman för att underlätta besvärjelsekastandet. Symbolerna kan sägas fungera både som filter för att dra rätt sorts energi från eterkällan till magikerns besvärjelser, såväl som ett fokus att kanalisera fram kraften genom.

Att forma en symbol på rätt sätt för att få den kraft som behövs är en av de stora konsterna i behärskandet av magin, men dock inte den enda. Magikerns förmåga består inte endast i att dra fram kraften, utan främst i att tygla och forma den. Magikerna brukar även använda korta, fåstaviga ord, med vilka de formar energin de får från Eterkällan. Det finns ett sådant för varje enhet med vilken de formar Eterkällan, vilket gör även namngivandet en stor konst inom den Nemska magin.