Chelmarorden
"Vi har Tors kraft, med Odins vishet, Frejas djärvhet och Tyrs segervisshet. Vi är väggarna i templet, vi är taket som skyddar offerelden mot regnet. Vi är muren som omsluter borgen. Vi är pansaret i den skinande rustning som vår härliga kyrka bär."
- Tempelmästare Veron Värnföre, år 482
Chelmarorden är av tradition den starkaste och mest inflytelserika orden inom kyrkan. Chelmarorden samlar riddare från Aralanthas alla hörn, och syftet är att skydda den Höges kyrka. Ordens historia tar sin början på tors dag på midsommar 125 i Chelmar. Mitt under blotet anfölls de församlade av en hop ödesdyrkare. Blotplatsen stormades och höll på att skändas när en grupp unga riddare och väpnare under Keitel Skaugarssons ledning kom till undsättning. Striden blev hård och först i skymningen var de otrogna tillbakadrivna. Många hade då stupat.
Blotaren av Chelmar och storprästen till Tors ära insåg att kyrkan behövde ett starkt skydd. Så instiftades Chelmarorden, med de tappra riddarna och väpnarna som undsatt blotplatsen som de första ordensfränderna.
Före Mornams kupp var det Tors storpräst Ekebladh som hade det yttersta ansvaret för orden. Ekebladh var ordens stormästare, även om han inte lade sig i verksamheten särskilt mycket. Under storprästen fanns av tradition blotaren av Chelmar, såsom en ställföreträdande stormästare. Blotaren bildade tillsammans med ordens tempelmästare tempelrådet. Chelmarorden hade tre tempelmästare, varav den äldste var den som har högsta rangen. Den äldste tempelmästaren fanns alltid i Chelmar tillsammans med den yngste. Den tredje tempelmästaren residerade i Aahren.
Under tempelmästarna fanns det ett par dussin kaptener. Därefter de vanliga riddarna och deras följen.
Ordens huvudfäste låg i Chelmar. Här fanns många av riddarna och här skolades väpnare till riddare. Orden disponerade den stora borgen som är belägen öster om tempelgrindarna. Fästet härbärgerade bland annat större delen av ordens bibliotek, Keitel Skaugarssons hammare, svärd och krypta samt ordens kapitelsal där alla viktigare möten hölls.
I Aahren fanns det största fästet för Chelmarorden utanför Chelmar. I Stortemplets hägn fanns sju tjog av ordens riddare. Deras uppgift var att skydda Stortemplet och att stå till storprästens förfogande. Orden ägde här en fristående byggnad på tempelområdet. Sätet innehöll en mindre kapitelsal, ett mindre bibliotek och förläggning.
Förutom riddarna i Chelmar, Aahren och de som förestod ordenshusen runt omkring i landet fanns riddare hos varje blotare i Aralantha.
Efter Derion Dahls tillträde som överstepräst i Wenheim på hösten 624 spreds ordens fasta organisation norrut. Orden tog där vid i arbetet att bygga upp kyrkan i Naronien och skydda henne från ödesdyrkarnas rasande hämndaktioner. Några riddare av wenheimsk och naronsk börd har rekryterats sedan dess.
Kuppen
Mornam och Frejs storpräst Winghierta visste att de högst lojala elitsoldaterna i Chelmarorden skulle bli ett problem vid maktövertagandet. Därför började man att misskreditera orden. Det spreds allehanda rykten och bevis på vidlyftigt leverne fabricerades. Det gick så långt att rättegångar iscensattes och en handfull riddare brändes i Aahren. Ingen lyfte ett finger för att rentvå de oskyldiga och orden drabbades av en moralisk kris, särskilt i Aahren, där några ordensmedlemmar avsade sig sina ordenslöften.
De jarlar och blotare som stod på upprorets sida lät fängsla sina Chelmarriddare. Natten till kuppen bröt kuppmakarna sig i in i stortemplet för att mörda överstepräst Ar och slutgiltigt krossa orden. Där dräptes många riddare innan de lyckats samla sig till motstånd. Det dröjde ända till gryningen innan den blodiga natten var över.
Staden Chelmar anfölls, av Otterbergs, Odels och Aahrens styrkor, och togs med överraskning. Jarlen av Chelmar mördades, men blotare Dahl, som befann sig i sin stad, lyckades tillsammmans med orden hålla stånd i templet. Men uppgiften var övermäktig. När det inte fanns någon annan utväg lämnade den ställföreträdande stormästaren Derion Dahl ordens högkvarter med några riddare. De andra stannade kvar och mötte döden.
När Derion Dahl fick vetskap om att storpäst Ekebladh blivit dräpt förkunnade Dahl sig själv som ordens ende stormästare. Kaptenen som redan fanns i Borgevid, riddar Asker, utsågs till tempelmästare. Tillsammans med de fyra återstående kaptenerna som befann sig i norr ombildade de tempelrådet. Men kaptenerna förblev bara kaptener. Eftersom orden krympt i storlek ansåg man det inte vara nödvändigt med fler än en tempelmästare.
Orden har nu sitt högkvarter i ett gammalt palats i Borgevid som ligger nära stortemplet. Där har den nya kapitelsalen och det nya biblioteket inrymts. Ordens huvudsakliga sysselsättning är i dag att försöka skydda den uppvaknande naronska kyrkan samtidigt som man förbereder sig för den dagen då Aralantha åter ska befrias.
Dräkt
Chelmarriddarna är klädda i svarta tunikor. På bröstet bär de torshammare i guld omgiven av en röd cirkel. Kaptenerna i orden är klädda i röda tunikor och bär på bröstet hammaren i guld. För både riddare och kaptener tillkommer en svart mantel.
Tempelmästaren har likt kaptenen ren röd tunika med den gyllene hammaren, men den höga rangen markeras genom en riddarkedja och en röd mantel.
Vägen in
Det finns flera sätt att bli Chelmarriddare. Den vanligaste vägen är att redan som riddare dubbas till Chelmarriddare. Det rör sig då om en person som genom sitt mod, duglighet och erfarenhet visat sig vara en värdig riddare. Men enbart mod och duglighet räcker inte. Riddaren måste ha ädelt sinne, vara djupt troende, vörda kyrkan och ha obefläckad ära. Då kan riddaren upptas i orden. Riddaren som dubbas kan vara en exemplarisk riddare som orden själv vill ha som sin frände. Den blivande fränden har då inte gått igenom något väpnarskap. Riddaren kan också vara en kämpe som uppfyller ovan nämnda krav och som vill inträda i orden. Kämpen får då avlägga en ed och sedan inträda i orden som väpnare. Under en prövotid på mellan två till fyra år är riddaren väpnare i orden innan det är möjligt att upptas i orden.
Den andra vägen in är att redan som barn bli tillsänd orden. Det handlar om barn som redan vid födseln blivit särskilt utvalda av prästerna. Barnen kan komma från alla stånden. Barnen stannar under sina första levnadsår hos sina föräldrar innan de på sitt sjunde år lämnar hemmet för Chelmar. Därefter är de pager till det femtonde året. Under den tiden tränas de i läsning, skrivning, räkning, gudasagor, historia och talekonst men även i kämpalekar, ridning, jakt och höviskhet.
När det femtonde året inträder görs pagerna till väpnare. De får tjäna en riddare, vanligtvis en äldre, som de följer. Riddaren svarar för att väpnaren får en god skolning i både vapenbruk och annat som en god riddare bör veta. När väpnaren fyller 23 år är det brukligt att dubbningen till riddare sker, om vederbörande inte tidigare visat sig vara mogen för riddarskapet, eller om väpnaren misslyckat och blivit ivägsänd.
Vilken väg riddaren än har gått så krävs det att innan en dubbning får ske måste minst fem bröder eller systrar gå i god för den blivande fränden. Dubbningen måste dessutom utföras av en stormästare eller en tempelmästare. Efter kuppen tillåts även kaptener och riddare som bemyndigats av stormästaren att dubba riddare.
Dubbning
Innan väpnaren dubbas genomgår han eller hon en reningsceremoni. Han ikläder sig en vit klädnad och föres vid tiden för ceremonin till offerplatser. Riddaren placeras i en fyrkant där elden utgör ett hörn och vattnet, jorden och luften de övriga. Rökelser tänds och brinner genom hela ceremonin. Väpnaren knäfaller i mitten av fyrkanten. Officianten läser Balders reningsgaldrar över väpnaren. Vidare bjuds väpnaren mjöd för att rena strupen. Officianten ställer sedan frågor till väpnaren för att utröna dennes sinne. När frågorna ställts kungör officanten att väpnaren befunnits värdig att upptagas i Chelmarorden. Ytterligare galdrar läses över väpnaren, den här gången är det Tors galdrar. Väpnaren förs till den plats som är avsedd för hans vaka.
Under hela natten skall väpnaren sitta och vaka i mörker med ett enkelt ljus som enda sällskap, läsa böner och betänka det steg som ska tasoch det ansvar som det innebär. Ingen får under denna vaka störa väpnaren. Väpnaren får ej heller lämna platsen, vad som än händer. Bryts vakan måste reningsceremonin göras om, eller så anses väpnaren helt enkelt inte vara lämplig sitt kall. När väpnaren hämtas på morgonen är det av en redan dubbad riddare. Denne erbjuder sin hand vid dörr-/tältöppningen. När den blivande Chelmarriddaren tar steget över tröskeln hållandes sin blivande frändes hand har han eller hon i princip tagit steget in i orden. Nu återstår blott själva formaliteten med dubbningen och avläggandet av ordenslöftet.
Ordenslöfte
Jag, NN, lovar och svär
vid Tor, mitt svärd, och min heder
att alltid tala sanning,
att alltid hålla mitt ord
och att aldrig höja min röst
mot en överordnad.
Så skall mina ord vara.
Jag, NN, lovar och svär
vid Tor, mitt svärd och min heder
att aldrig mot en frände resa vapen,
att alltid lyda ordens bud
och att alltid hålla ordens bästa framför mitt eget.
Så skall mitt sinne vara.
Jag, NN, lovar och svär
vid Tor, mitt svärd och min heder
att med all kraft bekämpa trons fiender,
att alltid värna Odins och gudarnas kyrka
så att Chelmarorden alltid skall hållas högt i ära
och betraktas med gott anseende.
Så skall min handling vara,
på det att jag skall betraktas
som en ordensfrände
och åtnjuta ordens privilegier.
Så svär jag, NN, denna XX-dag i den XX-månaden
uti Odins år XXX.
Ceremonier
Einhärjarnas natt - en natt som inträffar den tionde i vättevind. Då vakar man i templen, sjunger entoniga och urålderliga sånger på det ursprungliga språket samt ber till minne av de fallna i ordens tjänst.
Keitils dag - Infaller den åttonde i förstesådd, på årsdagen av Keitil Skaugassons födelse. Keitil var en av riddarna som räddade blotet 125. Sedermera blev han ordens första tempelmästare och ordens andlige fader. Det var Keitel som formade orden och dess regler. Han var inte bara en duglig administratör utan också en härlig kämpe. På Keitils dag öppnas kryptan i Chelmar och relikerna bärs i procession, genom staden, till templet där en minnesceremoni hålls. På andra platser nöjer man sig med att samlas och hålla ceremonier, i templen eller offerlundarna, till Keitils minne. Kvällen avslutas med att man dricker glödgad mjöd och minns ordens främste.
Midsommar, Tors dag - då brukar riddarna sent å aftonen dra sig undan de större festligheterna och samlas. De gamla ordenslöftena förnyas och det dricks för brödernas välgång.
Frändehand (Brödrahand eller systerhand) - sker när en broder eller en syster har stupat har stupat. En ordenskamrat, den äldste i sällskapet, sluter den fallnes ögon och säger:
Fä dör fränder dö själv dör du även ett vet jag som aldrig dör dom över död man
(Paus)
Domen din, broder/syster XX (den fallnes namn), blev god. Må du en plats i Valhall eller Folkvang åt YY (den som läser frändehandens namn) hålla.
Riddarens val - ska varje riddare i Chelmarorden göra. Vad valet går ut på är att riddaren svär sig främst till antingen Odin eller till Freja. Det är till den gud som kämpen satt främst som välkomnar den fallne när döden inträtt. Valet görs när riddaren dubbas och kan ändras när helst denne önskar. Görs valet om måste det ske i en ceremoni med en odinspräst eller frejasprästinna. Det ska tilläggas att Chelmarriddarna håller Tor högt, mycket högt, men kämparna välkomnas endast i två salar, Odins och Frejas, och därför måste riddarna göra ett val.
Broder/Syster, herre/fru, mästar, nåd - är titulaturen inom orden. Broder/Syster är riddaren utan rang. När en riddare blir kapten ska denne av riddarna kallas herre eller fru, men kan fortfarande av de som har samma rang eller högre kallas broder eller syster. När en kapten blir tempelmästare tituleras denne mäster. En tempelmästare kan kallas broder eller syster av en annan tempelmästare eller av stormästaren. Till stormästaren säger man ers nåd.
Ordenshälsning - När två riddare möts säger den ene Solen kom från söder... och den andre svarar ...i sällskap med månen. Orden är hämtade från Nars Bok (som till stora delar är inspirerad av Eddan - Valans spådom) och i det här sammanhanget tolkas det (som i Valans spådom följer dessa rader) som att framtiden är okänd men att Chelmarorden består till Ragnarök. Ty orden har både solens styrka och månens makt. Frasen kan sägas på fornerborigiska, och lyder då: Sol varp sunna, sini mana.
Chelmarlöftet - "I Chelmar, till midsommar". Gammal farvälfras inom orden som fått en delvis ny innebörd efter Mornams maktövertagande.
Nageltången - är något en väpnare eller en knekt i ordens tjänst alltid bär med sig. När en Chelmarriddare har nedlagt en av kyrkans fiender skall naglarna på den fallne avlägsnas så att Loke inte i onödan får hjälp att färdigställa Nagelfar. Uppgiften att avlägsna naglarna tillkommer främst väpnaren. En riddare befattar sig inte med den sysslan.