Markrike

Denna text är hämtad ur Vägen till Erborigien.

Befolkning
1 000 000

Näringar
Vinodling, handel

Städer
Markevi, Stocka, Slänte, Allven, Lyngre, Skvattve, Rhode

Vinet och den bördiga jorden har gett folket i Markfjärdingen ett gott liv och ett självförtroende nog att kalla fjärdingen för Markrike. Markrikaren är mer präglad av närheten till Aralantha än av fruktan för vättarna i norr, vilket har gjort folket mindre intresserat av krigiska dygder och vårdandet av klanlojaliteter.

Beskrivning

Markrike är påtagligt rikare än resten av Randerersmark. Städerna ligger tätare och är mer livfyllda, köpmännen är fetare, vägarna är bättre och klädedräkterna är mer dyrbara. Här kan en besökare från Aahren känna sig mer hemma än vad hon skulle göra på landsbygden norrut.

Rikedomen baserar sig på den bördiga jorden i de många dalgångarna kring Markeån och dess biflöden. Det varma klimatet och den rikliga nederbörden gör att boskapsskötsel inte alls spelar lika stor roll som i resten av Randersmark, utan åkerbruket dominerar istället.

Vinet är Markrikes viktigaste handelsvara och även basen för traktens rikedom. Här ligger nämligen det berömda belcharidistriktet, vars viner uppskattas över hela världen och är varje markrikares stolthet. Belcharidistriktet sträcker sig även in i Åtuna, och konkurrensen mellan den randerska och den aralanthiska sidan är hård.

Trots, eller kanske just på grund av, att Markrike och Åtuna egentligen har mer gemensamt med varandra än med sina respektive moderländer har grannsämjan sällan varit god. Än värre blev det under det aralanthiska inbördeskriget då Åtuna felaktigt fick skulden för mordet på fjärdingsväktaren Veitgalf Beintensson och kung Vidar hämnades med att härja och bränna svårt i Åtuna, något som åtunaborna gav igen för när krigslyckan vände.

Markrikebon uppfattar sig själv som lite förmer än sina kusiner i resten av Randersmark. Att markrikarna kallar sin fjärding för ”rike” är bara ett av tecknen på detta. Hit når senaste modet från Aahren, och här är klanlojaliteterna på sina håll uppluckrade även på landsbygden. Många ”riktiga” randersmarkare betraktar markrikebon som övergödd och lite vek. De konservativa klantraditionalisterna muttrar ofta att sedernas förfall gått alltför långt ”där nere i södern”.

Man finner lätt anledningar att fira i Markrike, men ingen fest är så stor som den som hålls när årets vintappning provsmakas. Denna festlighet är vida beryktad, och slutar ofta i fylleslag; jämför det franska Beaujolais Noveau.

Klaner

Den största och rikaste klanen i Markrike är Trivaldi. Genom mångtaliga vinodlingar och kontroll av handeln i hemmastaden Markevi har köpmän från Trivaldi byggt upp sin maktbas.

Utmanare finns dock. Både klanerna Eldrimur och Hvittergil har vinmakare som är kända för sina goda, exklusiva viner och har därmed vunnit högt anseende. Båda hävdar att deras traditioner härstammar från kung Arngram den andres tid under de tidiga åren efter utvandringen, och konkurrensen mellan de två är lika hård som gammal.

Under det aralanthiska inbördeskriget fick Jarnvidr ett ekonomiskt uppsving, då saltvägen från Aralond styrdes om via deras marker kring Slänte. Rikedomarna har använts till att försöka hota Trivaldis särställning, vilket inte alltid setts med blida ögon. En annan nyrik klan är Gardjod, som tack vare inkomster från nya malmfyndigheter i Rhodebergen kunnat höja sin status avsevärt.

Städer

Markevi

Markevis stadsvapen.

Markrikes sätesstad Markevi, med 6 000 invånare, ligger vid Markeåns östra strand. Den livfulla staden är en stor handelsknutpunkt där landtransporter lastas om till sjötransporter som går upp för Markeån och ut i Lamben och världen. Innanför stadens försvarsvall finns många praktfulla hus ägda av de många rika handelsmän som gjort sig förmögna på vinhandeln. Medlemmar i Trivaldiklanen dominerar stadens ekonomi såväl som samhällsliv och utgör merparten av stadens invånare.

Slänte

Slänte ligger där Åtunaån rinner över Stora landfall och ut i den stora träskmarken Norra marsken. Staden har många besökare från de aralanthiska slättmarkerna i Tuve och på Ryns hedar, och frågar man någon norrifrån så säger de att det smittat av sig allt för mycket på släntebornas attityd. Slänte har fått en skjuts av att nordborna dragit en ny salthandelsled där varorna bärs upp för den enorma trappa som byggts vid Stora landfall. Staden har också fått flera nybyggda stenmagasin och fler krogar, något som gamla stadsbor kallar för saltets välsignelser och förbannelser.

Stocka

Runt Stocka, på sluttningarna upp mot Vettirvellirbergen, ligger det som av många anses vara Markrikes bästa vingårdar. Både Eldrimur och Hvittergil har sina marker här och staden är Markrikes näst största.

Rhode

Rhode har tack vare fynd av högklassig järnmalm förvandlats från en liten avlägsen byhåla till en växande stad på bara några år. Rhodestål börjar bli känt även utanför Markrikes gränser. Hit dras många av Markrikes fattiga och jordlösa för att få arbete i gruvorna och i alla fall lite mat på borden, och för den stackare som blivit förskjuten från sin klan kan Rhodes gruvor vara ett sista hopp.

Övriga städer

Andra städer i Markrike är Allven, Lyngre och Skvattve.

Noveller