Tuve

Fattigt och avsides ligger Tuve. Här är avståndet till Aahren påtagligt, och få i resten av riket skulle finna det värt att berätta att de någonsin varit i Tuve. Ändå finns här en händelserik historia, många skickliga hantverkare och örtkunniga helare. Tuvebon själv tycker nog att boplatsen är en av de bättre i världen.

Beskrivning

Tuve består mestadels av slätt och skog som bara bryts av Dagaberget, som reser sig högt över den flacka omgivningen. I norr finns Jarneskogens utlöpare, och i sydöst Rynhedarna, i norr Rövattnets stora sjö och däremellan små byar och gårdar utspridda på slätten och längs bäckar och åar. Djurhållning är särskilt viktig ju längre från staden Tuve man kommer. För den enskilde bonden, daglönaren eller hantverkaren är avståndet till Aahren mycket långt, både geografiskt och mentalt.

På Rynhedarna mellan Tuve och Dahlen bor ett stamfolk som kallar sig Ryns barn, som även kallas echaryn. Ryns barn, liksom Dagafolket kring berget i norr, lever isolerade och enligt urgamla traditioner.

Under inbördeskriget slets Tuve mellan olika lojaliteter. I jarladömet stod verkligen syskon mot varandra då Ellinor Nordenstierna Grip ställde sig med Mornam medan hennes bror jarl Edar slogs för Nars ätt. Ellinor tog makten i staden vid kuppen och bistod sedan lojalt Mornam. I jarladömet utspelade sig sedan ett nästan separat inbördeskrig med ingripanden från grannjarlarna, däribland Åtuna och Dahlen. Motståndsrörelsen lyckades vid ett tillfälle inta staden, men förlorade den sedan igen.

Prövningarna under kriget gjorde jarl Edar till en svag härskare, med återkommande vansinnesanfall, vilket har gjort Tuve till en fortsatt orolig plats i riket. Under sin första tid som regent har dock drottning Svava försökt lösa problemen genom tillsättningen av en ny jarl, Doringer Falk, som ledde motståndsrörelsen Silverhöken under kriget. Han är besläktad med den nya jarlafamiljen i Erdamaar och är en god diplomat, vilket bidragit till att stabilisera området.

Tuvebon i gemen har ofta högtflygande planer men lyckas sällan genomföra de utvalda stordåden. Detta beror inte på bristande begåvning utan oftare på en oförmåga att gå från tanke till handling. De som lyckas bli aktade handelsmän, hantverkare, riddare eller läkekunniga ses ofta som lysande undantag, på samma gång förebilder och särlingar.

Framgången tillskrivs i allmänhet gynnsamma förutsättningar snarare än vilja och hårt arbete, och dessa individer möts inte sällan av missunnsamhet. En känd begivenhet i Tuve är den marknad som hålls varje veckoslut utanför stadens Västerport, där varor bjuds ut och gycklare underhåller. Själva anser man detta vara den mest storståtliga marknaden i hela Aralantha, jämförbar endast med de stora marknaderna i Aahren.

Städer

Tuve med omkring 15 000 invånare är den enda större staden i jarladömet. I sin trakt är det en viktig plats längs vägen mellan Erdamaar och Åtuna. Den är stor nog för att ha många hantverkare, ett avancerat socialt liv bland borgerskapet, och att vara en betydande marknadsstad. Under inbördeskriget tvingade Åtunas styrkor staden att riva regelbundna hål i muren. På det viset står den kvar och tjänar nu inte mycket större syfte än som stenbrott. Tuveån flyter genom staden och överkorsas av en rad broar. Längs med ån ligger färgerierna och väverierna som gett staden delar av sitt välstånd.

Staden är känd för sina skickliga träsnidare som ofta får uppdrag att pryda tempel och sina läkekunniga vars skrå är det största av sitt slag i hela Aralantha.

Friherredömen

1. Tuveudd
2. Nordanudd (tillhörigt Tuve sedan 627, tidigare tillhörigt Noedren)
3. Skoghall
4. Näsbyholm
5. Daga (tillhörigt Åtuna sedan 632)
6. Tuvehall (jarlens egen mark)
7. Ullsta
8. Hymenhed
9. Björksund
10. Storslätt
11. Rindahl (ockuperades av Dahlen under inbördeskriget)
12.  Furuborg
13. Vargahed (ockuperades av Dahlen under inbördeskriget)