Zaardras

Zaardras är ett jägarfolk som i stor utsträckning försöker hålla sig utanför övriga folks angelägenheter. Inspirationen till zaardras har hämtats från traditionella jägarfolk såsom indianer men även från Robin Hood i Sherwoodskogen. Som jägarfolk lever zaardras på byteshandel där pälsar och kött byts mot varor de inte kan tillverka själva, såsom tyg, smide, mjöl och salt.

De lever framför allt i skogarna runt Lamben men det finns även en större bosättning i randerska Zaarvi. Sedan länge finns en överenskommelse med randersmarkarna att zaardras får ströva fritt mot att deras erkänt skickliga bågskyttar bistår hären i krig. I Randersmark passar zaardras väl in och ses nästan som en klan bland de andra, om än med egna sedvänjor. I Aralantha och Naronien ses zaardras däremot ibland som tjuvjägare som inte kan skilja på egna och andras bytesdjur. Ibland har det lett till misstro och konflikter med fastboende och jarlars skogvaktare.

Normalt lever zaardras i mindre familjegrupper på tre till femton individer. Under sommarhalvåret är de kringströvande medan de under vinterhalvåret bor i vintervisten. Även om zaardras ofta är i rörelse är det alltså inget nomadfolk som vandrar långa sträckor och man lämnar inte gärna sina egna områden i Björskogens djup eller runt Lamben. En zaardras är därför en ganska ovanlig syn i större delarna av Erborigien.

Våroch höstdagjämningen är början respektive slut på den kringvandrande perioden och då samlas man vid någon av de samlingsplatser som finns i Randersmark och Björkskogen. Under dessa dagar firas stora fester och kontakter återknyts med vänner och släktingar. Vid festligheterna är det vanligt att nya kärleksband uppstår. Zaardras har en egen tro där de lever nära naturen och tackar den för god jakt genom att lämna något av sitt jaktbyte kvar på platsen. Tron bygger på vördandet av fem element som gestaltas av olika djur och växter: hjorten, laxen, tjädern, björken och hjortronblomman. Nars kyrka har hittat likheter mellan zaardras mer animistiska syn och asatron och har konstaterat att de är olika sidor av samma mynt. Därför låter man zaardras hållas.

Zaardras själva har svårt att förstå varför människor vill bo i hus och än mindre i städer. För dem är frihet och närhet till naturen viktigt. De områden där zaardras rör sig är dock fyllda av faror. Att vandra genom Ödesnarnonien var under lång tid förenat med uppenbara risker och har gjort att det finns en nedärvd försiktighet gentemot bofasta hos de flesta zaardras. Björkskogen, där man gärna vistas, är hemvist åt många vättar vilket också har gjort att zaardras är ett folk som sover lätt om natten och är snabbt att lägga pil på strängen. I fientlighet till vättar står inte zaardras sina randerska vänner en tum efter. Bland annat detta har gjort att zaardras aldrig frestats att gå i ödesnaroniens sold och för Gyllene hjortens orden är de ett känt och pålitligt folk som mer än en gång varit till hjälp.

Zaardras klädsel är genomgående naturfärgad, alltså brun, grön, grå eller i oblekt linne och ylle. Plaggen är alltid praktiskt utformade, men dekorationer förekommer så länge de inte går ut över funktionen. Ett av deras främsta kännetecken är struthättan som man ytterst sällan ser en zaardras utan. Denna skall ha kort strut så att den inte blir ett hinder.

Minns avslutningsvis också detta: då du ser en zaardras är det för att hon eller han väljer att visa sig för dig.