Högtider och riter (lång)

Högtider

Här följer en förteckning av de viktigaste högtiderna i Aralantha. I stort sett gäller samma dagar och traditioner i resten av Erborigien.

Yol

Yol kommer från det fornnaronska ordet som betyder "glatt budskap". Här avses att det går mot ljusare tider. Vintern vänder mot vår. Högtiden firas i tre dagar, de mörkaste på året, och tillägnas Frej, Tor och Oden. På den mörkaste natten hålls midvinterblotet som näst efter midsommar är årets största blot. Vid midvinter offras mjöd, säd och ox- eller grisblod till gudarnas ära. Man blotar för ett gott år och goda skördar. Det är också sed att folket ber om gudarnas välsignelse för det kommande året. Vid yol äter man fläskkött och dricker mjöd och öl.

Dagvändning

Högtiden inträffar sista dagen i havating, den tredje månaden, och är en hyllning till vårens livgivande krafter. Vårdagjämningen firas genom att man samlas i tempel eller offerlundar för att se präster utföra fruktbarhets ritualer för den gröda som ska sås. På aftonen samlas man hos vänner och bekanta för att avnjuta en festmåltid, som framför allt består av fågel. I Aralantha är det mest tamhöns och kalkon, i Randersmark och Naronien förekommer mer ripa och tjäder.

Midsommar

Midsommar är den stora tacksägelsehögtiden då man prisar gudamakterna för att värmen återvänt och för att skörden ska slå väl ut. Högtiden firas vanligtvis tre dagar under slutet i sumri. Liksom vid yol tillägnas en dag var åt dom tre stora gudarna. Alla tre dagarna präglas av dansande, frosseri i allahanda drycker och nötkött, samt blotande. Blotandet utförs under midsommar av den högsta prästen i varje tempel eller offerlund. Det anses bringa framtida välgång till ens familj om man gifter sig under midsommar. Freja och Frigg anses även vara välvilligt inställda de barn som avlas under denna högtid.

Vart tjugofemte år firas midsommar utöver de tre sista dagarna i sumri i ytterligare sex dagar. Dessa dagar ligger inklämda i månadsskiftet för att åter ställa tiden rätt. Vanligtvis firas denna stormidsommar så att Frej, Tor och Oden tillägas tre varsina dagar och firas som tre midsomrar i följd. Ofta leder detta tll en upptrappning av festligheterna till de tre sista dagarna då prästerna ser till att högtiden kulminerar i med danser och stora offer. I Aralantha brukar det under dessa tre sista dagar kunna förekomma blodsoffer, såsom hästar, lamm och grisar. I en del trakter väljer man att under stormidsommar tillägna de sex första dagarna åt de nio andra gudarna, då firas Brage och Idun första dagen, Heimdall och Tyr andra dagen, Balder och Höder tredje dagen, Njord fjärde dagen, Freja femte dagen och Frigg sjätte dagen.

Nattvändning

Den sista dagen i den nionde månaden är de ljusa tiderna förbi. Då firas nattvändning, att Sol och Måne delar tiden lika. Nattvändning är i många trakter den stora skördefesten. Prästernas betydelse i högtiden är mindre än under de övriga högtiderna. På sina håll kallas Nattvändning även för folkets fest. Vanligtvis samlas man under denna högtid i stora skaror för att gemensamt fröjdas åt årets skörd, i form av bröd, öl, mjöd, vin och frukt. Om vädret tillåter samlas man utomhus, annars hos de som har de största gårdarna, herremän eller storbönder. Dert anses vara hedersamt att bjuda så många som möjligt till Nattvändning i sitt hem, vilket ofta innebär att alla i en bygd deltar. Detta kan vara ytterligare en anledning till att festligheten kallas för folkets, då alla, unga och gamla, fattiga och rika deltar tillsammans.

Ceremonier och riter

Prästerna utför under många olika ceremonier och riter, allt efter tidpunkt och ceremoni, här följer en kort beskrivning av några.

Manbarhetsrit/fruktbarhetsrit

Sederna varierar stort olika delar av världen, och ofta är den kopplad till att pojken eller flickan för första gången svär sig till en gud. Riten har i vissa delar stor betydelse, och betydligt mindre i andra. Gemensamt är dock att en präst välsignar pojken/flickan inför det kommande livet. Efter att ha genomgått riten anses man vara giftasmogen.

Hemvistrit

Om någon vill ändra sitt gudaval eller bara bekräfta det ännu starkare går man igenom en Hemvistrit, dvs en rit för att uppmärksamma en viss gud om att man när man dör vill komma till dennes boning. Riten varierar mycket mellan olika gudar och trakter.

Giftermål

Förrättas av prästen, oftast är det frejasprästinnor som håller i ceremonin. Sederna varierar stort på olika håll i världen. I en del områden åkallas gudinnan Var i samband med en äktenskapsed. Ett giftermål måste ha vittnen, och att få rätt vittnen kan socialt vara mycket viktigt. Om till exempel ett giftermål ingås mellan två högreståndspersoner och vittnena plockats upp från första bästa sämre krog kan det mycket väl ifrågasättas och hävas om det finns parter som så önskar. Normalt är att ha sex, tolv eller arton vittnen. Ytterst få gifter sig utan att ha tillförsäkrat sig goda vittnen, oftast kommer de från brudparens familjer och från den närmaste sociala omgivningen.

Äktenskap inom Den Höges kyrka kan brytas om båda parter är överens därom. Detta eftersom det är två parter som ingått i ett kontrakt, så måste båda vara ense om att bryta detsamma.

Gravsättning

Det vanligaste sättet att begrava människor är att lägga den döde i en vanlig grav. Nordborna höglägger de sina eller liksom naronier, bränner sina döda på stora kasar. Aralanthas konungar läggs i det kungliga gravkoret under slottet i Aahren. Randersmarks kungar hamnar i koret i Lärkes gamla tempel. På en del håll begravs stormän med en skeppssättning.

Välsignelser

Det är mycket vanligt att folk uppsöker präster för att få välsignelser inför händelser av olika slag. Några exempel är:

Odenslöfte

En fältherre låter oftast en präst avlägga ett Odenslöfte innan han går i härnad. Där lovar fältherren sin egen och de stupades själar till den höge. Ett fåtal avlägger Odenslöftet till Freja istället, då även hon är krigets gud. Att undlåta att lova Oden detta anses bringa stor otur och olycka. Ofta offras något djur eller ett värdigt vapen till den Höge vid detta tillfälle.

Tyrshand

En välsignelse som den enkilde kämpen avger innan han drar i fält eller på äventyr. Det består ofta i att kämpen lämnar en gåva i form av pengar, mat eller dryck till templet där han av en präst får Tyrs välsignelse och runor ritade på vapnet.

Frejasord

Ges till unga flickor eller pojkar som skall, eller önskar, sammanträffa med det motsatta könet. Ofta fungerar prästen som en förbindelselänk mellan de unga tu.

Njordsfärde

Avges till Njord inför en längre resa, som ofta sker helt eller delvis med båt.

Skeppsblot

När kölen första gången möter vattnet välsignar ofta en Njordspräst skeppet. Det anses olycksbådande att inte göra det när ett större skepp blir klart. Ofta är det ett tecken på att sjömän kommer att mista livet.

Köpegång

Avges även det till Njord, i samband med affärer.

Gårdar och åkrar

Välsignas av Frej.

Byggande eller bevarandet av hus eller borg

Välsignas av Heimdall.

Bragesvälsignelse

Uttalas i över festligheter så att folket må inspireras och glädjas.

Brageslöfte

Avges ofta i rusigt övermod och kan handla om egentligen vad som helst. Och om det mot förmodan välsignas av en präst så blir det inte så kul när man nyktrar till...

Balderslöfte

Avges av någon som vill betyga sin renhet, oskuld och att man talar rätt och sanning.