Naronien
Regent
Furst Kei
Huvudstad
Nemevid
Befolkning
8 miljoner
Religion
Asatro och ödestro
Historia
Naronien är kulturens vagga och de andra ländernas ursprung. Det var här Nar levde och verkade och det var här han grundade den första staden, Borgevid. Efter Nars död förföll dock riket och guldåldern fick ett slut. Arned och Rander utvandrade för att grunda Aralantha och Randersmark, och de som blev kvar kom att styras av illvilliga ödesfurstar. I 600 år använde de den förslavande religionen för att kontrollera befolkningen. Först 622, för drygt tjugo år sedan, kunde riket befrias från förtrycket och asatron återinföras. Åtminstone i de centrala delarna av landet - i norr styrdes Njarka av lokesdyrkare i väster behöll en ödesfurste sitt grepp om Tere. I öster hade Wenheim redan brutit sig loss och bildat ett självständigt rike.
Prin Kei, som utsågs att styra landet efter befrielsen, fick det inte lätt. Landet förblev fattigt i jämförelse med Aralantha och Randersmark, det politiska läget var skakigt, och i norr växte sig fienden Njarka allt starkare. År 639 inträffade katastrofen. Prins Kei försvann, samtidigt som Njarkas härar tågade söderut. Ett hårt krig utkämpades, och det var med nöd och näppe som de naronska styrkorna, ledda av Keis son prins Almar, lyckades försvara sig. Hade inte Kei överaskande återvänt i spetsen av en hird av naronska kämpar hade kanske Njarka lyckats inta Borgevid i det stora slag som stod där.
Efter att Kei återvänt och Njarka besegrats såg många fram till en period av lugn och fred. Fred skulle det bli, men kanske inte den fred som många förväntat sig. Kei lät utropa sig själv till furste och åter döpa om huvudstaden till Nemevid - det namn den haft under ödesfurstarnas mörka år. Stortemplet bommades igen och ödestron blev åter den förhärskande religionen. Naroniens tid i frihet fick därmed ett abrupt slut.
Styre och politik
Furst Kei styr med hård hand. Den som opponerar sig allt för högljutt kommer inte att gå en ljus framtid till mötes. Å andra sidan kan den som spelar med klättra snabbt. Formellt råder frihet att välja den religion man själv vill, men i praktiken vet alla bättre än att blot till gudarna, åtminstone så att någon utanför den närmsta kretsen ser. Det är istället ödet som hölls högt, och det starkaste ödet av dem alla är furst Keis. Den gamla ödestron har kryddats med en personkult kring fursten, som höjs till skyarna i den offentliga propagandan.
Genom att utnämna sin son Grimar till furste av Östra Naronien - alltså vad vanligt folk skulle kalla det självständiga Wenheim - har relationen till grannlandet i väster blivit spänd. Olyckskorpar talar om att krig är nära, även om Kei bedyrar att han är en "fredsfurste". Nemrals Näve, en organisation ledd av Grimar, arbetar aktivt för att vända opinionen i Wenheim, och hjälper också till med att rensa ut fientliga element hemmavid.
En utpost som inte underkastat sig en furste finns dock - Birest i nordöst. Där håller prins Almar, som förkastat furstens nya politik, hov. Han saknar dock resurser att göra något åt faderns tyranni, och kan inte göra mycket mer än att hålla drömmen om ett fritt Naronien levande.
Furstendömen
Naronien är uppdelat i fyra furstendömen, som vart och ett styrs av en furste underställd Kei. Undantaget är Nemevid, som styrs av Kei själv.
Namn | Furste | Invånarantal |
---|---|---|
Nemevid | Kei | 2 700 000 |
Njarka | Karg | 500 000 |
Tere | Keral Kloskarpe | 1 500 000 |
Triti | Maris av Tre Nätter | 3 200 000 |
Kultur
Ödestidens hårda år har satt sina spår i den naronska folksjälen. Förtrycket har gjort folket skygga och misstänksamma. Främlingar möts ofta med fåordighet, speciellt ute på landsbygden.
Denna karga attityd håller dock på att luckras upp, speciellt i de större städerna. Borgevid, som blivit känt som möjligheternas stad, är numera en mötesplats för folk från alla väderstreck, fylld av liv, rörelse och nya idéer. I en sådan miljö dominerar snarare hopp och tron på att allt är möjligt.
Den naronska stadsreligionen är en modifierad variant av ödestron där furst Kei, det starkaste ödet av dem alla, har fått en ny, central roll. Den folkliga religiositeten, däremot, är ett hopkok av både asatro, ödestro och folktro.
Kartor
-
Att följa en kallelse
Öster om Hedevi, vetri 644. Av Kristina Hedenberg. -
Att uppfylla löften till en edsbrytare
Templet i Borgevid, 643. Av Sofia Stenler. -
Blöda och brinna
Bokfur, 642. Av Sara Engström, Johan Dahlberg. -
Början eller slutet?
Nars Klinga, Naronien, 640. Av Susanne Staaf. -
Den sista tänkeboken
Borgevid, 643. Av Patrik Oksanen. -
Den smala stigen
Nares Klinga, Naronien, 640. Av Sofia Stenler. -
Den trettonde
Naronien, 642. Av Ingela Vretblad. -
Den trettonde stenen
Utanför Borgevid, 642. Av Sofia Stenler. -
Dit stigen bär
Nära Nares Klinga, Naronien, 640. Av Emma Jansson Hjerdt. -
Earas barn
Arildskälla, Björkskogen, 643. Av Karin Andersson. -
Earas uppbrott
Heigyns topp, Naronien, 640. Av Karin Andersson. -
Efter regn kommer solsken
Heigyns topp, Naronien, 640. Av Susanne Staaf. -
Friherre Ormklyves återkomst
Nemevid, 643. Av Sonny Jakobsson. -
Gudaringen
Njarka, midvinter 627. Av Maria Mattiasson. -
Kraka har ritat slutet
Borgevid, 642. Av Frida Gamero. -
Lärkas och Jorunds brev
643. Av Lennart Egerquist, Patrik Oksanen. -
Motstånd
Naronien, 641. Av Ingela Vretblad. -
Njarka rör sig
Nares Klinga, Naronien, 640. Av Johan Dahlberg. -
Ödesval
Tere, 640. Av Emma Jansson Hjerdt. -
Prästmorden
Naronien, sommaren 640. Av Johan Dahlberg. -
Prins Keis dagbok för år 635
Naronien, 635. Av Anders Fridborg. -
Regons reseberättelser: Blotet
Av Patrik Oksanen. -
Resa med Hels döttrar
643. Av Daniel Mägi. -
Scener ur kriget
Naronien, 642. Av Emma Jansson Hjerdt, Anders Fridborg. -
Seendets blot
Nares Klinga, Naronien, 640. Av Ingela Vretblad. -
Sen kväll med Loke
Njarkas landsbygd, 637. Av Johan Dahlberg. -
Silverlans sista stund
Björkskogen, 643. Av Kristina Hedenberg. -
Slaget om Hagre
Hagre, 639. Av Johan Dahlberg. -
Taras inträde i orden
Öster om Hedevi, vetri 644. Av Maria Forslund. -
Trädet i Björkskogen
Arildskälla, Björkskogen, 643. Av Karin Stålberg. -
Unn vandrar
Av Sofia Stenler. -
Vänskapens väg och hur den vindlar i skogen
Heigyns topp, Naronien, 640. Av Sofia Stenler. -
Varje Snöflinga har sitt eget ljud
Ur Hjortspår 46. Av Karin Oswald. -
Ylva Lärd – Skrivaren i slutet
Utanför Borgevid, 642. Av Cecilia de-Mander Florin. -
Ylvas tankar våren 642
Njarkas landsbygd, Havating 642. Av Cecilia de-Mander Florin.